Det är äventyr. Det är barnlitteratur utan pekpinnar. Det är humor med slapstick. Det är töntar ur vuxenvärlden. Men inga flickor. Det är våld men våldet är oskuldsfullt. Det är Tintin!
Text Staffan Heimerson Foto: Sjöberg Bild, illustrationer Hergé
Den 10 januari 1929 klev den äventyrlige journalisten Tintin och hans hund Milou, en foxterrier, på tåget i Bryssel för färd via Berlin till Sovjetunionen. Tintin var utsänd av Ung-Kuriren. Tintin och hans reportageresa var ett påhitt av den belgiska dagstidningen Le XXème Siècle, som fram till maj 1930 varje vecka körde ”Tintin i Sovjet” i sin ungdomsbilaga.
Därmed föddes en klassiker inom seriekonsten.
Nu fyller Tintin 90 – och det ska vi fira.
Konstnären var den då 21-årige Georges Prosper Remi, som med signaturen Hergé skapade Tintin, den äventyrlige och rättrådige reportern med sin karakteristiska lock i frisyren.
Ingen seriefigur har betytt lika mycket för seriekonsten – inte Walt Disneys Kalle Anka, inte Stålmannen, inte Bamse, inte den finurlige Snobben, inte den bondkomiske 91:an Karlsson.
MED TINTIN BLEV serierutorna kultur som lästes både av vuxna och barn och blev föremål för högtravande analys. Han har vållat debatt, internationella fördömanden, utrensningar på bibliotek – och nu under 90-årsfirandet hyllningsartiklar skrivna av socialistiska portalfigurer.
Det första Tintin-albumet trycktes 1930 så snart serien varit publicerad i Brysseltidningen. Tintin blev snabbt älskad i seriefigurernas hemland, Frankrike, och album kom ut i Amerika, Storbritannien, Brasilien, Japan, Tyskland, etcetera.
Sverige var sent ut med att importera Tintin och att skaffa sig en Tintinkult. Inte förrän 1948 trycktes de första äventyren och då i en lågstatustidning från Allers, veckotidningen Tjugofemman (tidningen kostade 25 öre!). Det skulle dröja ända till 1968 innan ett album med pratbubblorna genialt översatta av Karin och Allan B. Janzon kom ut.
ETT RIKTIGT GENOMBROTT för Tintin var det, när Olof Lagercrantz i mars 1971 på Dagens Nyheters kultursida mjukt, uttömmande, berömmande och kärleksfullt skildrade Tintins värld. Lagercrantz inte bara läste Tintin för sina barn utan inspirerades själv av Tintins värld av oskuld och ideal.
Lagercrantz, omtalad för att han klädde sig i Maouniform, var chefredaktör på Dagens Nyheter, som då liksom nu och alltid är den politiska korrekth
