Hemma hos Bengt von Echstedt och hans fru Christina Catharina Unikt, tänkvärt och fräckt ända in på hemlighuset
På en kulle, mitt i ett vackert kulturlandskap vid sjön Summeln i Värmland tronar den stramt byggda von Echstedtska gården. Men häng med in och du möts av fantasi och sköna bilder från det spännande 1700-talet.
Text Torbjörn Österholm Foto Trons
Det var under åren 1762–64 som assessorn och hans hustru Christina Catharina Herwegh lät uppföra gården i Smedbyn, Kila socken, som ligger i dagens S f e kommun. Titeln assessor ck Bengt efter en ganska blygsam karriär som jurist i Stockholm. Medel att bygga och styra över gård och hushåll kom sannolikt från giftet med den fem år äldre och rika änkan Christina Catharina. Bengt hade dessutom många syskon som det gick bra för. Hans fem bröder gjorde alla en karriär i det militära och familjen adlades på 1750-talet.
ADELSTITELN, PENGARNA OCH bakgrunden som jurist gjorde att Bengt fick en stark, stundtals kontroversiell, position i bygden n r han och hustrun flyttade in. L s mer om personen Bengt von Echstedt h r intill. Men låt oss gå husesyn först och titta in i kök och i några av de sex rummen.
Gården är till det yttre en stram byggnad i karolinsk stil med två flygelbyggnader, ett lusthus och ett utedass. Men öppna dörren till mangårdsbyggnaden, till lusthus och hemlighus och du häpnar över målningar och utsmyckningar.
GÅRDEN ÄGS SEDAN 1939 av Värmlands museum och vår guide vid rundturen är Käthy Nilsson, numera pensionerad intendent vid museet. Hon bodde i en av gårdens flyglar i 26 år och sannolikt finns det ingen nu levande person som kommit n rmare Bengt von Echstedt och hans tid i bygden.
– Husets interiör är i hög grad intakt, säger Käthy Nilsson, men inventarierna har försvunnit genom åren, gården har bytt ägare många gånger. Vi har dock kunnat återskapa en hel del eftersom bouppteckningarna efter assessorns och hans två fruars död finns kvar.
Ja, bouppteckningarna är rena guldgruvorna för efterv rlden. Sida upp och sida ner med allt från arbetsredskap, köksutrustning och linne till bestick och nattpottor.
I förstugan möts vi av två ståtliga 1700-talsgrenadjärer som bevakar ingången och tycks följa oss med blicken. Det beror på att de är målade med tekniken trompe l'œil som lurar betraktaren. Ovanför dörrarna som leder vidare in i huset finns bilder som symboliserar de fyra stånden. Ståndsriksdagen fick mer att säga till om under frihetstiden som inföll under en de
