Fredrik ger kakelugnarna nytt liv värmekälla för nytta och mys

3 min läsning

Det är både vackra och energisnåla värmekällor han har i sina hus. Krögaren Fredrik Åström samlar på kakelugnar från 1600-talet och framåt. – De är jättefina och gör sig bra som möbler i äldre hus, säger han.

Text och Foto K-G Mattsson och Getty images

KRISTNA MOTIV. Fredrik Åström har många värmekällor i sina hus, här med en 1600-tals kakelugn. Troligen svensktillverkad med delftsliknande kakel.

Kakelugnssamlaren

Namn: Fredrik Åström.

Familj: Sambon Johanna Battaroff och sonen Edwin.

Bor: i Mariefred och Katrineholm.

Yrke: Krögare.

Den pryder väl sin plats i matsalen på urgamla Dufweholms herrgård. Två och en halvmeter hög och 70 centimeter bred kakelugn med mönster och akantusblad i grönt på vitt kakel. Äkta rokoko, tillverkad i Sverige på 1770-talet. Uppsatt av Fredrik Åström själv under överinseende av kunnig byggnadsantikvarie.

– Vi eldar ofta i den på vintern och den värmer jättebra.

Redan de gamla romarna lär ha använt sig av kakelugnar, det vill säga från slutet av 800-talet. Då troligen bara utformade i enkla ugnsformer med murade överbyggnader i keramik. Av ordet att döma lär utvecklingen dock ha gått via Mellaneuropa. Tyska ”kachel” kommer nämligen från det latinska ordet för kruka.

– Men det var Sverige som uppfann värmesystemet med rökgångar i kakelugnarna.

Fram till mitten av 1500-talet importerades sannolikt kakel till Sverige, men därefter dyker de upp på flera slott i Skåne och herresäten i Stockholmstrakten.

– Det här var riktigt dyrbara grejer och bara de som var riktigt förmögna hade råd att sätta upp kakelugnar i sina hem. Först i slutet av 1700-talet började kakelugnar dyka upp bland bönderna.

FÖRST I BÖRJAN av förra århundradet gick kakelugnarnas era mot sitt slut, utslagna av vattenburna element. När gamla hus revs försvann också kakelugnarna. I bästa fall plockades de ner och konserverades på vindar och i uthus. De förståndiga såg till att de hamnade på Bukowskis auktionskammare.

– Beroende på var man får tag i dem, så kan man få betala upp till en halv miljon för en fin gammal ugn. Till gratis om man plockar ner dem själv. Det finns många stugor i Sverige med nerpackade kakelugnar.

När Fredrik Åström för några år sedan kom över en prästgård från 1700-talet såg han snabbt till att flytta över huvudbyggnaden med två annex till sitt Dufweholm. Med