Vilken låt! Vad heter den? Hur ser artisten ut live? Sök. Ett klick borta är YouTube-filmerna och du har på några ögonblick fått en relation med en ny låt och artist. Fantastiskt! Men så har det naturligtvis inte alltid varit. En stor roll för att stilla informationstörsten hade tidigare LP-fodralen. Jag var en av dem som påverkades ordentligt av läckra konvolut.
Text Mikael Sagström
LP-fodralen
På den tiden det begav sig, mitten på 70-talet, försörjde jag mig som fotohandlare. Men eftersom butiken var en föregångare till dagens multimediabutiker upptog den utdöende avdelningen skivor en fjärdedel av butikens yta ivrigt supportad av hi- -avdelningen d r det st ndigt strömmade ut någon av personalens favoritmusik ur stora feta och för tiden svindyra högtalare. Skivorna var dragarna, det var skivorna som kunde locka in samma kund i butiken både en, två och tre gånger, per vecka!
”HAR DET KOMMIT NÅGE”? ”Har du tips på något nytt och bra till helgen”? Att köpa en skiva var för många ett veckonöje, oftast inför helgen. Vad jag kan minnas var riktpriset på en LP 29,90 kronor i vår butik och för många räknades den summan in på samma konto som mat och en påse från grannen, Systemet. Suget efter ny musik var lika stort då som nu men kanalerna betydligt mer begränsade.
LP-skivan var basen i det musikaliska livet. Med hjälp av både kassett- och rullband utökades det egna biblioteket tillfredställande snabbt. I vårt kompisgäng köpte vi sällan samma skivor. Enligt plan handlade vi olika och bandade varandras skivor vilket gjorde att vi själva tyckte att vi i stort sett hade allt som var värt att ha, för stunden. Helgens fester klarades galant av om man hade de tio ”rätta” plattorna, max. Ibland kunde man gå iland med bara en handfull om den handen innehöll rätt spår. Vid vissa tilfällen räckte det med en, exempelvis Bruce Springsteens ”Born to run”. Den vita med Bruce i svart, mumma.
JAG HAR DAMMAT av min och min hustrus skivsamling. Vårt gemensamma bidrag till den samlingen är så här i efterhand hyfsat imponerande. Det var 37 år sedan dessa skivor ingick partnerskap och har sedan dess levt ett undanskymt och ganska tråkigt liv, ja skivorna alltså. Bortsett från en sak: konvoluten. Yngsta dottern som fortfarande inte riktigt förstått storheten med LP-skivor, sina 28 år till trots, blev störtkär i konstverken. ”Den lånar jag och den, Guuud vad häftig, kan jag ta den här, du får tillbaka dom, senare… jag lovar”.
