Finsk formgivning i våra nya hem

6 min läsning

En pall med ångböjda ben i björkträ, hur kan den berätta något om ett lands historia? Finlands designhistoria handlar om mer än bara formgivning.

Text Jenny Ahonen Foto Sjöberg Bild och Wikimedia

Funktionalismens genombrott

KUNGLIG UPPSKATTNING. Kung Gustav den V på Nationalmuseum i Stockholm, där Arttu Brummer visar finska mattor. Stockholm, Sverige 1939.

Det började 1918. Först året dessförinnan hade Finland blivit ett självständigt land, efter att under drygt hundra år ha varit en del av Ryssland och innan dess fungerat som en provins av Sverige.

Efter månader av sönderslitande stridigheter under det blodiga inbördeskriget började nu kampen för att ena den nyfödda nationen. Den fosterländska gemenskapen blev ett centralt politiskt tema, och stöddes med konstnärliga medel. Med hjälp av symboler skulle landsmännen knytas samman och riktlinjer för Finlands framtida identitet tas fram. Befriade från den östliga ville landet befästa sin position i den samtida västvärlden.

Det var i denna strävan som intresset för design och formgivning växte.

Från svensk konstindustri

Med hemmet som bas skulle det splittrade, finska samhället byggas upp.

Inredningsarkitekten Arttu Brummer lät sig inspireras av den svenska konstindustrin och tog dess tankar till Finland. Han menade att ett trivsamt hem med fina föremål utgjorde kärnan i ett välfungerande och lyckligt samhälle, och anammade svensken Gregor Paulssons tankar om ”vackrare vardagsvara”.

Från idéläran strök han emellertid kraven på serietillverkning. I likhet med de flesta av sina samtida, finska formgivningskollegor arbetade Brummer i enlighet med Arts and Crafts-rörelsens ideal och lade stor tonvikt vid hantverket.

Den mekanisering och snabbhet som hade kommit att känneteckna många av västvärldens urbana metropoler hade ännu inte nått det rurala Finland. Men de finska funktionalisterna blev snart allt fler och deras modernistiska tankesätt och fördomsfria inställning till industrin kom snart att utmana Brummer och hans åsiktsfränder.

Funktionalismen brer ut sig

UNDER STOCKHOLMSUTSTÄLLNINGEN 1930 blev funktionalismens formspråk och ideal känt för en vidare skara finska designers.

När Karhula-Iittala arrangerade en glasdesigntävling för att få fram produkter till ett överkomligt pris, som skulle vara anpassade till fabrikens teknik, slog funktionalismen på allvar igenom inom den finska glasindustrin.

Aino Aalto rönte framgångar med sina modell