Misofoni när vanliga ljud ger ångest

2 min läsning

Smaskande, en gäspning eller till och med vanliga andetag kan låta som tortyr. Om man lider av misofoni och ljudöverkänslighet.

AV BIRGITTA LINDVALL WIIK FOTO: TT, PRIVAT

Elisabet Engström, överläkare på Hörsel- och balansmottagningen vid Karolinska sjukhuset.

Den som har misofoni lider av starka obehag från vardagsljud som människor ger ifrån sig – som smaskande, andning och snörvlande. Ljuden är inte skadliga men hjärnan registrerar dem som farliga. Men misofoni innebär inget fel på hörselorganet. Därför hör de här personerna inte hemma på öron-näsa-halsmottagningen, även om de ibland remitteras dit.

– Jag möter personer med hyperakusi, det vill säga ljudöverkänslighet, varje vecka. De får ont av slamrande, höga ljud. Misofoni är ett annat tillstånd som är ovanligt och som vi ännu inte vet så mycket om, säger Elisabet Engström, överläkare på Hörsel- och balansmottagningen vid Karolinska sjukhuset.

HON BERÄTTAR ATT den som lider av misofoni i första hand bör söka sig till vårdcentralen.

– Det är dessvärre möjligt att läkaren inte hört talas om misofoni eftersom det är så ovanligt och inte har någon diagnoskod. KBT-behandling kan vara till hjälp för den som lider av dessa besvär. I övrigt kan det underlätta vardagen att lyssna på avledande ljud, som favoritmusik eller en ljudbok.

Nicklas Lakso, leg. psykoterapeut och lärare i KBT, håller med om att kognitiv beteendeterapi kan vara till hjälp:

– KBT kan göra så att symtomen minskar och ibland försvinner helt. Man kan ibland lära sig att hantera situationer som triggar, i stället för att undvika dem helt. Det som triggar vid misofoni är vanliga typer av ljud som tuggande, sörplande, knappande och harklande. Ljuden kommer ofta från andra människor men det kan också vara en tickande klocka eller en droppande kran, säger Nicklas Lakso.

Han påpekar att forskningen om behandling för misofoni är begränsad, men att KBT har haft bäst behandlingsresultat i de studier som gjorts.

KBT-terapeuten arbetar med en metod som bland annat omfattar information om tillståndet, exponering för triggerljuden och motbetingning – det vill säga att para ihop positiva ljud med dem som uppfattas negativt för att på sikt byta ut känslan för ljudet. Till exempel att kombinera musik med tugg-ljud samtidigt som man övar på att slappna av. Även så kallat white noise, ljud i en viss frekvens, kan hjälpa.

Ljudöverkänslighet är en annan

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar