Så länge hon kan minnas har Nina Lo Hansson mått dåligt av ljud som andra knappt reflekterar över. Hon har misofoni, och vill inte höra folk andas högt eller sörpla.
Nina Lo Hansson
Nina, 29:
REDAN SOM LITENflicka reagerade Nina Lo Hansson, 29, med stort obehag på vissa ljud. Hon berättar att hon var det lilla barnet som ofta gick omkring högröd i ansiktet, med hårt knutna nävar, för att det ibland var outhärdligt att höra.
– Jag minns att en fröken på dagis en gång frågade mig varför jag var så arg och jag svarade ”Jessica andas”. Jessica är min tvillingsyster och typiskt för misofoni är att man reagerar starkast på familjemedlemmarnas ljud. De som står en närmast triggar en mest, säger Nina Lo Hansson.
Hon berättar att det är extra jobbigt när någon andas genom näsan, är förkyld och det kanske piper lite vid andningen.
NINA MINNS ATT förskolläraren blev jättearg på henne. Hon förstod inte Nina. Och så har det fortsatt genom uppväxten.
– Jag var väldigt ofta arg utan att förstå varför och jag har nog förträngt väldigt mycket för att det varit för jobbigt. Skoltiden var hemsk. Jag stördes bland annat av klasskompisarnas knappade på tangentbordet och tvingades alltid sitta med en huva uppdragen över huvudet och hörlurar med jättehög musik.
Hon berättar att hon i tredje året i gymnasiet blev utbränd. De störande ljuden gör att Nina reagerar med ilska och panikkänslor. Hon får hjärtklappning, svettiga handflator och blir högröd i ansiktet.
Nina reagerar på allt ifrån andning och smaskande till bestick som skrapar mot tallrikar och snarkningar.
– Det kan gå från noll till hundra när jag hör ljud som jag inte klarar av, säger Nina som genom livet fått hitta sina egna strategier för att hantera ljuden som är i det närmaste outhärdliga för henne.
– Jag flyr undan. Nuförtiden äter jag i princip alltid ensam, men när jag växte upp kunde jag sitta vid matbordet med öronproppar, en huva uppdragen över huvudet och håret hängande för ansiktet.
Ninas familj har varit stöttande.
– En stor hjälp för mig är att familjen accepterat och förstår att jag måste lämna rummet och äta för mig själv. De har lärt sig att inte känna sig personligen påhoppade när de gör ljud som stör mig. Den förståelsen har gjort stor skillnad i mitt liv.
NINA ANVÄNDER OFTA hörlurar som stänger ute ljud. Under nätterna händer det att hon också
