Gåfotboll ger både motion & samhörighet
– Jag får leka igen, trots att jag är 67 år! Man gör så mycket seriösa saker i livet, men vi leker, skrattar och sätter fart på adrenalinet, säger Gertrud, som tränar gåfotboll.
På Enskede IP i Stockholm samlas ett 20-tal damer två gånger i veckan för gåfotbollsträningar. Ett träningspass är 1,5 timme långt och består av uppvärmning, teknikträning, några korta matcher och stretch. Och sist men inte minst – fika med lagkompisarna, en nog så viktig del av upplägget.
Man behöver verkligen inte vara någon fotbollstalang för att vara med här, intygar damerna i laget. Alla är välkomna oavsett bakgrund, man får ta den plats man klarar. Många har aldrig spelat fotboll tidigare, utan hamnat här för att man hört talas om konceptet och blivit nyfiken.
Hit går man för att få motion och vara del av en gemenskap. Man pratar, skojar, hejar och peppar. Alla gör sitt bästa efter sina förutsättningar, och ingen dömer om någon missar bollen. Men träningen tar man på fullaste allvar. Att springa efter bollen är dock strikt förbjudet, vilket ställer högra krav på precision på passningarna, som därför är en viktig del av träningsupplägget.
– Det är så bra för koordinationen. Man behöver använda både hjärnan och fötterna. Det är ju det man ska göra – träna något nytt som man inte har gjort förut, säger Gertrud, 67.
De flesta spelarna är runt 65-70 år, men laget har medlemmar från 58 upp till 82 års ålder.
– Yngre än 58 får man inte vara, för då blir det fusk, säger Ingrid Lundkvist, 79 o
