Numera erbjuds universitetskurser i yogaträning till sjukvårdsutbildade, som kompletterande behandling vid olika sjukdomstillstånd. En som håller med Margareta om andningens vikt för hälsan är Åsa Marsal, anestesisjuksköterska på Kvinnokliniken i Lund och utbildad yogalärare:
– ANDNINGEN HAR FYSIOLOGISKA, psykologiska och mentala effekter. Det finns en nära koppling till hur man kan påverka sin stressnivå och sitt fokus genom att andas på ett visst sätt, det är bevisat i olika studier. Vanligtvis reglerar andningen sig själv hos friska personer, men att stress leder till ett dåligt andningsmönster är klarlagt, påpekar Åsa.
– Människor vet instinktivt vilken inverkan andningen har. När någon får ett utbrott eller blir panikslagen säger vi ”andas lugnt” för vi vet att lugna, djupa andetag dämpar den jobbiga situationen som uppstått. Stressreaktionen är densamma när man är rädd, arg, ledsen eller har ont. Andetaget är det enklaste och bästa sättet att lugna kroppen och det är bra att få in det i vardagen, säger Åsa.
Hon konstaterar att det finns en vetenskaplig förklaring bakom andningens lugnande effekt:
– Det som händer rent fysiologiskt när du andas långt ner i magen är att du stimulerar vagusnerven. Denna nerv är den längsta nerven i kroppen och den styr det parasympatiska nervsystemet. När du stimulerar vagusnerven skickas en signal till alla celler i kroppen som har en dämpande och antiinflammatorisk effekt. Stimuleringen kan ske till exempel genom att djupandas med magen. Effekten blir en lugnare miljö i kroppen med lägre blodtryck, lägre puls och mindre stresshormoner.
Men att hitta den där djupa, välgörande andningen är inte helt enkelt, konstaterar hon.
– Du behöver öva lite på att hitta rätt muskler. Men när du väl har hittat rätt andning, kan du använda den i olika situationer som stressar dig. Som när du hamnar i en kö som känns orimligt lång. Det är också bra att träna andningen litegrann varje dag, som när du vaknar eller ska somna.
Stress är ett tillstånd som kan uppstå överallt, inte bara hos de som har yrken med korta deadlines eller som släcker bränder. Ofta uppstår det när vi hamnar i en situation vi inte kan förändra men som vi inte trivs i. Som när vi har bråttom till flygplatsen men vägen dit går i snigelfart.
– Den typen av lågintensiv stress som vi upplever återkommande i vardagen kan var
