Vi måste prata om postcovid

4 min läsning

Mer än tre år efter att covid-19 kom in i våra liv är eftersviterna av sjukdomen en plåga för många och något av en gåta för vården. Det behövs mer kunskap om postcovid, snabbare. Så här säger experterna om dagsläget – och om varför kvinnor drabbas oftare än män.

AV EMELIE ISACSSON FOTO: TT, PRIVAT

För många är pandemin långt ifrån över

Andnöd och rusande puls är två av de vanligare symtomen vid postcovid.

Tre år har gått sedan coronapandemin var ett faktum. Men långtidskonsekvenserna av covid-19 finns det fortfarande många frågetecken kring. De allra flesta blir friska men enligt Världshälsoorganisationen, WHO, drabbas 10 procent av postcovid. Vad vet vi om långtidscovid i dag?

– Vi vet att det finns ett sådant tillstånd, och det är ju bra. Sedan ser man en väldigt markant könsfördelning. Bland de sjukhusvårdade covidsjuka är det flest män, medan den hemmavårdade gruppen främst består av kvinnor. Att vara kvinna är en riskfaktor för att få långtidskonsekvenser, säger Judith Bruchfeld, infektionsläkare och överläkare på Karolinska i Solna och docent på Karolinska Institutet.

Kvinnor drabbas också oftare av pots, postural ortostatisk takykardisyndrom, efter covid-19. Det kännetecknas av yrsel och svimningar och att kroppen inte kan anpassa sig till upprätt ställning. Det finns ett antal olika antaganden om varför kvinnor oftare får långtidsbesvär efter en covidinfektion. En hypotes är att postcovid skulle kunna vara en autoimmun sjukdom. Kvinnor drabbas nämligen i högre utsträckning av reumatism och andra autoimmuna sjukdomar.

– Ytterligare en hypotes är att det kan finnas virus kvar som triggar immunsystemet, och mäns och kvinnors immunsystem skiljer sig åt ganska mycket. Det skulle också kunna ha att göra med kärlen i kroppen och en nedsatthet i kärlens innersta lager, som påverkar funktionen. Hos de som har varit sjukhusvårdade, som får kvarstående lungförändringar, kan det röra sig om en bindvävsomvandling i lungorna.

Enligt Judith Bruchfeld är sjukdomsbilden knepig, då patienterna med postcovid ofta har en bred flora av symtom.

– Vi var ganska ställda i början när patienterna började komma. Det typiska är att man har symtom från många olika delar av kroppen, vilket kan göra det svårt för oss läkare. Som lungspecialist eller kardiolog har man ju sina specialområden och organ.

På smärtkliniken på S:t Görans sjukhus i Stockholm har det har gjorts en studie om postcovid-rehabilitering. Där har Indre Bileviciute Ljungar, överläkare i rehabiliteringsmedicin, mött och behandlat många patien

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar