Se upp för skimming! vad är sant och falskt om kortbedrägerierna?

5 min läsning

Digitala tjuvar har ännu en metod för att lägga vantarna på våra pengar. Men det är hyggligt oklart om vi ska bry oss eller inte.

› Hasse Nilsson, hasse.nilsson@idg.se ‹

När statliga Brottsförebyggande rådet (BRÅ) redovisar sin statistik är bedrägeri en av Sveriges i särklass vanligaste brott att bli utsatt för. En av tre personer i vuxen ålder drabbas. Men det finns givetvis en mycket stor mängd olika sätt att bli bedragen på. Från bluffakturor till romanssvindlare. I den nationella trygghetsundersökningen (NTU) från år 2020 framgår det att cirka att cirka 4,1 procent av befolkningen mellan 16-84 år utsattes för kortbedrägeriförsök av något slag. Det kanske inte verkar vara särskilt mycket, men det motsvarar ungefär 334 000 individer. Från 2000-talets början och framåt har kontantuttagsmaskiner varit i fokus då hederligt folk fått sina kortuppgifter kapade. Du kanske minns uppmaningarna att ordentligt inspektera den öppning där du för in bankomatkortet, så där inte satt en falsk läsare som kopierade information på bank- och kreditkort.

Denna tjuvaktiga metod verkar i princip helt utdöd på våra breddgrader. Att på elektronisk väg otillåtet läsa av kortuppgifter i brottsyfte kallas för skimming. Rent språkligt är uttrycket en mix av ordet skim, som betyder ”att skumma” och att skanna, som ju är att läsa av något fysiskt till ett digitalt format.

– Skimming är ett näst intill obefintligt problem idag. Vi upptäcker ett fåtal försök per år, det är svårt att montera fungerande skimming utrustning i våra automater. Vi tror inte att mörkertalet är signifikant då automatanvändare tenderar att snabbt rapportera misstänkt utrustning eller aktivitet kring våra automater, förklarar Magnus Sandqvist, säkerhetschef på Bankomat AB.

Risker utomlands

Om bankomater och kortterminaler inom Sverige har blivit säkrare för användarna finns det dock anledning att vara extra uppmärksam och försiktig om du är ute och reser.

– I viss omfattning skimmas allmänhetens kort vid utlandssemestrar i till exempel bankomater och tankomater. Sedan är smittade betalstationer, kortterminaler av den typ du stoppar kortet i vid köp i butik, betydligt mer sannolika utomlands, säger Jan O. Olsson, kriminalkommissarie på nationellt IT-brottscentrum vid Polismyndighetens nationella operationella avdelning, NOA. Enligt den senaste mätningen, år 2019, var omsättningen för bedrägerier som omfattar uttagsmaskiner och kortläsare totalt 2,5 miljarder kronor inom EU. Det bör dock noteras att dess

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar