De är orsakerna till vår existens, men kan även ligga bakom saker som gener, uppväxt, bråk, kroppsform, karaktärsdrag och trygghet. Möt tre kända kvinnor, unikt porträtterade tillsammans med sina älskade mammor!
Text och styling Charlotta Flinkenberg Foto Peter Knutson Hår & makeup Anna Frid Köpställen sidan 120
AGNETA SJÖDIN OCH BARBRO KERNBY– Hon är rolig och en fantastisk mormor
● I ett tv-program med Malou säger Agneta Sjödin att hon har varit ”jättetuff att uppfostra”. Mamma Barbro håller inte helt med:
– Nja, jättetuff vet jag inte, men däremot var hon väldigt envis. Det var mycket tårar och dragkamp mellan Agneta och hennes äldre syster. Den som är starkast vinner. Agneta backade inte, det gjorde däremot hennes syster.
Barbro gick i pension för tolv år sedan, efter ett långt yrkesliv inom barnomsorgen, där hon varvat jobb för kommunen med att utbilda sig till dramapedagog. Idag är hon aktiv inom teatern.
– Jag arbetar med barn- och familjeföreställningar. Jag älskar att arbeta med yngre då det ger så mycket. Man håller sig alert, vid god vigör, Agneta, beskriv din mamma!
– Rolig, väldigt driven, fantastisk mormor. Vi har teaterintresset och humorn gemensamt. Och så delar vi även intresset för det övernaturliga.
Var grundar sig det spirituella intresset i? Har ni många spöken eller annat i släkten?
– På min sida i släkten har det funnits mycket konstigheter. Min morbror sades ha små tomtar, eller gubbar, som var en halv meter höga, i sitt hus. Jag har även upplevt saker själv, som teaterspöket Gunnar. Lite otäckt att vara ensam på teatern när man hör att någon går på övervåningen eller experimenterar med ljuset, säger Barbro.
Agneta fyller i:
– Det finns en andlighet och kraft i vår släkt, en tro på sådant man inte kan se eller ta på. Jag kan se saker som vissa kallar för drömparalys, men ibland har jag fått kvitto på att det inte är en dröm, utan kanske en parallell dimension?
Blir du skrämd av detta?
– Inte så ofta. Här hemma ser jag inte så mycket. Däremot på vissa hotell, men då kastar jag täcket över det jag ser. Jag behöver inte ha bevis för att tro. Jag har ett öppet sinne och stor respekt för det okända. Jag vet inte hur många som känner till den här sidan hos mig, att jag har skrivit böcker med spirituellt tema? I media har ju folk varit vana att se mig som den där tjoiga personen från Fångarna på fortet. Jag älskar förvisso den sidan också, men jag har fler personligheter.
