Hon är uppvuxen med en alkoholiserad mamma, och en mormor som langade sprit. Det stank så mycket kattpiss i trappen att hennes pappa lämnade julklappen i dörren. Nanne Grönvall har tagit sig igenom sådant som brukar tysta människor. Men hon hörs. Stort skratt, höga klackar. Kraften vill hon använda för att hjälpa de barn som ingen ser.
Av Amelia Adamo Foto Håkan Elofsson
Amelia möter: Nanne Grönvall
● ”Simply the best”, sjunger Nanne Grönvall på Hamburger Börs scen i Stockholm där hon gör sin egen show om the Queen of rock, rockmormorn Tina Turner (1939–2023). Den amerikanska artisten upplevde lika mycket våld i sin närhet som Nanne och båda räddade sig via musiken. Om henne vill Nanne berätta, hon tycker att de har så mycket gemensamt. Hon beskriver dem som två lotusblommor som växt i dyn och av det bara blivit starkare.
Jag ser också två korta kraftkvinnor med muskulösa ben, höga klackar, ivriga rörelser och pangröster som bär över vilka lokaler som helst. Två slitvargar som fick vänta på sitt sologenombrott. Men när det väl kom så kom det desto mer. Tina Turner sålde mer än 200 miljoner skivor under sin livstid.
Tina lämnade aldrig mentalt Nutbush i den amerikanska södern och Nanne är fortfarande en produkt av en förort, söder om söder. Båda artisterna är vad man kallar folkliga och har aldrig eftersträvat något annat.
– Jag sjunger gärna fortfarande på Finlandsbåten eller på Ullared, säger Nanne som en gång var raggarbrud.
Hela hon är en klassmarkör som inte glömt varifrån hon kommer.
Och som en röd tråd genom Nannes liv går just mammans ord ”Simply the best”,fastän hon sade det på svenska till sin dotter: ”Du är den bästa, den underbaraste, den vackraste.”
Nanne Grönvall, idag snart 62, är vad man brukar kalla ett maskrosbarn. När hon tog sig fram i musikens värld fanns inga känningar i branschen, ingen Idol-tävling i tv, ingen Max Martin i någon studio. Här fanns källarband och slit. Och syntnörden Peter Grönvall som blev hennes musikaliska följeslagare redan för 47 år sedan och sju år senare hennes äkta man.
Men det började i Frälsningsarméns söndagsskola där hon lärde sig spela gitarr och sjöng Blott en dag och Pärleporten så hjärtat nästan brast på söndags
