Annika Thor vill försöka förstå vad som lockar unga människor in i extrema ideologier, som nazismen. I nya romanen Sälflickanmöter vi en pojke på 30-talet som längtar efter ett sammanhang.
Av Kerstin Särneö Foto Mattias Edwall
MÅNADENS FÖRFATTARE
● Som 20-åring fick Annika Thor erbjudande om att fortsätta som amanuens vid Göteborgs universitet. Hon tackade nej. Livet var för stort, oprövat och fyllt av möjligheter för att hon skulle vilja stanna kvar på institutionen för engelska och göra en akademisk karriär. Idag, över 50 år senare, inser hon att det valet var livsavgörande. Hade hon tackat ja hade hon kanske inte gift sig med Per Thor, inte skrivit ungdomsböckerna om Nelli och Steffi som blivit moderna klassiker och inte suttit i sin funkislägenhet vid Mariatorget i Stockholm en vårdag och intervjuats av M-magasin.
– Som ung förstår man inte hur viktiga vissa beslut är och har inte förmågan att se konsekvenserna, säger hon. Nu när jag är äldre och har fått en överblick på livet ser jag de avgörande vändpunkterna tydligare.
Annika Thors nya roman Sälflickan handlar om just livsval man gör som ung och som påverkar resten av livet. En tunn, komprimerad och tät roman som skildrar ett helt liv på bara 120 sidor. Snart hundraårige Harry minns året då han fyllt 15 och med sin fars gamla verktyg gick upp till stenbrottet och började hugga gatsten till knott. Året var 1936 och i det lilla bohuslänska samhället fanns få andra möjligheter, så han fick vara glad över att kunna bidra till familjens försörjning. Men pojken Harry känner sig osedd och kanske oälskad, han har en längtan efter något annat och när hans vän berättar om en ny samhällsordning där folket tar makten från judarna och storfinansen, lockas han med i naziströrelsen.
– När Harry som gammal berättar sin historia är den väldigt avskalad. Det mesta är bortrensat, han minns bara det som kom att prägla resten av hans liv.
Romanen är på vissa sätt en pendang till de ungdomsböcker som Annika Thor blivit mest känd för, serien En ö i havet som också filmatiserades för SVT. Fyra romaner om de judiska systrarna Nelli och Steffi som kommer till Sverige som ensamkommande flyktingar 1939 och hamnar i fosterfamiljer på en karg ö utanför Göteborg.
– Böckerna om Nelli och Steffi handlade om flyktingarna, de utsatta offren. Men vi behöver också förstå vad som lockar in ungdomar i extrema ideologier. Vad händer när man dras med i en sådan rörelse?
