Sveriges ohotade stildrottning ekiperar kungligheter, bär knytblus i tvättstugan och älskar när midjan står i fokus. Möt Camilla Thulin i ett frispråkigt samtal om klänningar, åldrande och kärleken till kvinnokroppen.
Text och styling Charlotta Flinkenberg Foto Therese Aldgård Hår och makeup Annika Stödberg Modell Eva Wikner/Ladies team Köpställen sidan 120
● Camilla Thulin, 63, har sedan barnsben förespråkat det kvinnliga och fascinerades av farmors festblåsor och mammas 50-talsklänningar. Hennes mamma lärde henne att sy och även utföra klassiska husmorssysslor i hemmet, som att baka, laga mat, stryka och städa.
– Jag tycker att det feminina är en styrka. Man kan säga att jag har en utbildning till hemmafru i bagaget! Idag ses dessa färdigheter som en svaghet, vilket jag anser är sorgligt. Som om det skulle vara förnedrande att kunna sy?
Vad är det du älskar med att bära just klänning?
– Det är ett vackert men även praktiskt plagg – kliv in och kliv ur. Jag gillar när det går fort. Ogillar när jag behöver joxa med byxor, skärp, en skjorta som ska stoppas in. Det tar tusen år då man ska på damrummet och ta på och av alla dessa delar. Det går mycket snabbare med en klänning som är det mest praktiska plagg som finns. Även gubbarna i Mellanöstern har fattat detta, där bär ju alla kaftan!
Hon understryker att det unisexbetonade sättet att bära klänning ironiskt nog inte har plockats upp av västvärlden, även om vi påstår att vi är så frigjorda här kring klädnormer.
– Om en straight man ikläder sig klänning, men behåller sin vanliga frisyr och övriga maskulina attribut, skrattar folk ihjäl sig. Medan en kvinna med långt hår som har kostym och slips anses vara androgynt sexig.
– Jag är uppvuxen med tre bröder och vill inte klä mig som en man. Vi kvinnor har mer att välja mellan i färg, form och material. Däremot lånar jag gärna manligt kodade tankesätt gällande business, att våga ta betalt och säga vad jag tycker. Jag sitter inte och väntar på att bli uppbjuden eller att saker ska hända, jag har alltid haft ett stort driv. Jag går även ofta på herrmuggen för jag orkar inte stå i kö till damernas.
Är vi svenskar särskilt dåliga på att klä upp oss?
– Ja. Man drar ofta paralleller mellan svenskar och våra svarta deppiga täckjackor och forml
