Metallföremål märkta GAB dyker man ofta på i loppislådor. Men vad döljer sig egentligen bakom förkortningen? Här är berättelsen om Guldsmedsaktiebolagets spännande historia.
Av JENNY VON PLATEN Foto CHRISTINA UHLIN, GUNNAR KÄLLSTRÖM, RESPEKTIVE AUKTIONSHUS
GULDKORN I METALLRÖRAN
När man botaniserar i en second hand-butik finns det ofta en särskild plats för metallföremål. Där samsas allt från brickor och vaser till bestick och ljusstakar. Många av föremålen är av bra kvalitet och har oförtjänt hamnat i den här metallröran. Hjälp på vägen för att skilja agnarna från vetet får man om man kollar in stämplarna undertill. Metallföremål är nästan alltid stämplade med firmanamn, ibland finns även årtals- och ortsstämpel. Står det GAB ska man absolut titta lite extra, för det företaget tillverkade föremål av god kvalitet. När det gäller silver serveras man många stämplar med mycket information, kanske till och med en konstnärssignatur. Silver från GAB är särskilt roligt att hålla utkik efter och det finns ett spännande utbud hos antikhandlare och auktionshus.
Guldsmedsaktiebolaget bildades redan 1867 som en sammanslagning av flera olika guldsmedsfirmor. I slutet av 1800-talet var de, till skillnad från konkurrenterna som importerade sina varor, ensamma om att tillverka allt sitt silver och nysilver i Sverige. Men den intressantaste tiden börjar utan tvekan 1907, då GAB anställer Jacob Ängman (1876-1942) som konstnärlig ledare. Han var både en mycket skicklig hantverkare och en trendkänslig konstnär som under sina 35 år på GAB formgav allt från unika pjäser och kyrksilver till vardagsföremål.
TILL EN BÖRJAN VAR HAN i stort sett ensam på ritkontoret, men 1908 anställde han en ung formgivare, Ebba Röding. De jobbade bra ihop, så pass att det slutade med giftermål. Äktenskapet betydde också att Ebba gav upp sin formgivarkarriär.
Ängmans andra anställning till ritkontoret blev återigen en ung kvinnlig formgivare, Maja-Lisa Ohlson (1891-1941). Hon började på GAB 1912 och stannade fram till 1937, med undantag för åren 1920–26. Hon formgav vardagsnära föremål i en mjuk och elegant stil och fick mycket uppmärksamhet av pressen. Ett av hennes mest kända föremål är en cocktailshaker i tenn, som hon formgav i slutet av sin tid på GAB. Ett exemplar av den finns idag på Nationalmuseum.
Ytte
