Original eller kopia? så ser du skillnaden

6 min läsning

Formgivare och tillverkare har inspirerats av varandra i alla tider, ibland så mycket att det är svårt att skilja deras alster åt. I vissa fall kan det handla om ren kopiering. Så hur vet man vad som kom först? Som vanligt finns inga enkla svar, men envist faktaletande kan räta ut ett och annat frågetecken.

Av JENNY VON PLATEN Foto RESPEKTIVE AUKTIONSHUS

ETT RÄTT AV TVÅ MÖJLIGA. Många av de här kannorna, särskilt de röda, har sålts som Monica Bratt för Reijmyre. Det stämmer att de är blåsta på Reijmyre Glasbruk, men formgivaren är okänd. Troligen är det en av brukets egna modeller. Andra glasbruk i Sverige gjorde liknande kannor, men på dem sitter handtaget lite längre ner och de är i färger som mörkgrönt eller lila.

På en loppisrunda kan man hitta allt mellan himmel och jord, och det är många som tittar extra noga efter fina 1900-talsprylar. När det gäller dem är prisbilden ganska spretig. Ett föremål med okänt ursprung säljs billigt medan ett liknande föremål med känt formgivarnamn får ett betydligt högre pris.

Men hur vet du som köpare att informationen stämmer? Ibland är det inte solklart vad som är original och vad som är efterföljande look-alikes, inte ens för samlare och entusiaster. Enklare modeller av ljusstakar gjordes till exempel av olika metallvarufabriker. Vem tillverkade vad och vem formgav?

Föremål som saknar märkning eller stämpel ska man vara försiktig med att koppla till en specifik formgivare eller tillverkare. Man antar att det är Josef Frank för Svenskt Tenn, Gunnar Ander för Ystad-Metall eller Monica Bratt för Reijmyre för att nämna några. Men i vissa fall är det mer önsketänkande än sant.

Om du står på en loppis och håller i ett föremål som saknar signatur eller märkning, men som ändå har ett namn eller en tillverkare skriven på prislappen är det naturligt att fråga säljaren hur han eller hon kan veta det. Om den enda förklaringen är att den ”brukar säljas som sådan”, då ska du ta uppgifterna med en nypa salt. Börjar du söka på nätet efter information om just det föremålet är det inte sällan du hittar samma uppgifter som säljaren eftersom många utgår från informationen där. Gissningar och antaganden i Internets värld förvandlas snabbt till sanningar som sprids bland både säljare och köpare. För att vara riktigt säker ska det finnas en bild från en produktkatalog eller en annons i till exempel tidningen FORM från tiden, eller en diskussion på sociala medier där man vrider och vänder på frågan. Men, ärligt talat, det

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar