Gyllene tider

7 min läsning

Hans karriär började med traditionellt konsthantverk och slutade med nydanande föremål i mässing. Däremellan skapade han 50-talsklassiker som de koniska stålströarna för salt, peppar och socker. Möt den spännande formgivaren Pierre Forssell.

Av PETTER EKLUND, REDAKTIONEN Foto SKULTUNA MESSINGSBRUK, RESPEKTIVEAUKTIONSHUS M FL

PIERRE FORSSELL

DYRGRIP. Prisma, en funktionell utveckling av ett bearbetat mässingsklot från sent 60-tal. Den ena vasen är tillverkad 1972, den andra 1985.
Foto SKULTUNA MESSINGSBRUK/BUKOWSKIS

Formgivaren Pierre Forssell (1925–2004) var en av stjärnorna i den svenska designvågen under 50- och 60-talen. Men trots en framgångsrik yrkesbana på Gense, Skultuna och andra företag och en lång lärargärning är han något av en doldis. Hans unika mässingsobjekt är heta i samlarkretsar och hans konformade ströare för Gense är obligatoriska på retrodiggares Stringhyllor. Mässingsljusstakarna Aniara, Tulpan och Pendeln glänser i salonger. Många av oss har vuxit upp med hans aluminiumkastruller från Skultuna. Ändå ligger hans namn som sagt en smula i skuggan.

– Han var en arbetsmyra, men gjorde inte mycket väsen av sig och gillade inte heller att sälja sig, berättar Thomas Lindblad som skrivit boken Formgivaren Pierre Forssell (Appell Förlag).

Pierre Forssells yrkesbana går från silvertradition till en estetisk upptäcktsfärd i mässing. Han var utbildad silversmed och hans tidiga pjäser från 40-talet är utsökta, men en aning gammalmodiga. Han rörde sig i föregångarnas kölvatten. Men formblicken var riktad framåt. Under 50-talet var Pierre Forssells industridesign för Gense tidstypiskt strömlinjeformad och organisk i bestick och ströare. Under 60-talet då det svenska konsthantverket tog radikala kliv åt alla håll, blev hans formspråk oförutsägbart och personligt.

– Till skillnad från många som gick från konsthantverk till industridesign, gick Forssell den omvända vägen, säger Thomas.

Pierre Forssell arbetade som en konsthantverkare gör, nära materialet med skärande verktyg. Han sågade, fräste och filade och hans excentriska formspråk gav Skultunamässingen en gåtfull, ibland lite oroande skönhet, en ny modernistisk höjd, liksom befriad från nostalgi. Asymmetriska och tvära former kunde provocera hans publik som vant sig vid hans tidigare servila stil.

HAN VÄXTE UPP I EN LITEN LÄGENHET på Kungsholmen i Stockholm. Pappan var taxichaufför, mamman hemmafru. Sonens tidiga konstnärsdrömmar möttes med förståelse och Pierre Forssell började 18 år gammal på ”Deken”, Konstfacks avdelning för dekorativt måleri. Väns

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar