”huset behövdemycket kärlek ”

6 min läsning

Ett läckande tak, trasiga fönsterrutor och gammal farlig el. Sekelskiftshuset utanför Falköping var ett renoveringsobjekt av rang. Men Amanda och Emil slog till – utan vare sig kunskap eller redskap för att renovera ett gammalt hus. I dag ser de tillbaka på en lärorik resa som gett familjen ett fantastiskt vackert hem.

AV ANNA TRUELSEN FOTO JONAS LUNDBERG

DET ÄR EN KALL OCH KRISPIG VINTERDAG, där snön gnistrar i kontakten med solens strålar. Den stora trädgården som omger det gula gamla trähuset är inbäddad under ett tjockt vitt täcke, då helgen har bjudit på flera centimeter snö. Här bor Amanda Lundberg och Emil Folkesson med barnen Frank och Otis och katten Dylan. Att familjen hamnade i Falköpingsbygden var mycket en slump. Amanda och Emil letade länge efter ett hus i sin hemtrakt i Göteborg. De hade tillbringat stora delar av sommaren 2017 med att åka på husvisningar men sökområdet blev allt större på grund av de höga huspriserna nära stan. Så en dag såg de en annons på Hemnet som fick dem att haja till, fast huset låg i Odensberg 1,5 timme med bil från Göteborg, berättar Amanda.

– Det beskrevs som en sekelskiftesdröm som tagen ur Astrid Lindgrens sagor. Samma helg åkte vi dit för att gå på visningen. Utgångspriset var bara 425 000 kronor, och vi som bott ett par år i Göteborg tyckte att det var helt sjukt lågt, även om huset hade stått tomt ett par år och inte hållits efter på länge, säger hon.

Att kalla huset för ett renoveringsobjekt är nästan en underdrift. Det läckte in genom taket, det fanns fönster med trasiga rutor, elen var gammal och utan jordfelsbrytare, en oljepanna stod för uppvärmningen och såväl badrum som kök var från 1960-talet. Allt var slitet.

– När vi satt i bilen på väg till visningen hade vi egentligen ingen tanke på att köpa det här huset. Det lät ju som att det var i behov av alltför mycket kärlek. Vi hade aldrig tidigare renoverat något, eller ens ägt några verktyg, säger Amanda, som minns hur hon och Emil senare på visningen gick runt i huset under tystnad.

– När vi kom ut tittade vi på varandra och var helt överens om att vi faktiskt skulle kunna bo i det här huset. Det var det första hus vi hade tittat på där vi bara såg lösningar och möjligheter, i stället för problem.

Efter visningen tog de en tur in till närmaste stad, Falköping, som även den föll dem i smaken. Därefter åkte de hem till Göteborg och la ett bud. Trots att det varit över 90 personer på visningen av det speciella




Denna artikel är publicerad i...