I Österrikes kontrastrika delstat Steiermark kan du ena dagen vandra på hög höjd bland glaciärer, alpstugor och skogar med vilda vattenfall. Nästa dag njuter du av mat och dryck på en vingård i Österrikes eget Toscana. Följ med på upptäcktsfärd till en vacker och välkomnande region som gjord för en skön sensommarvandring.
AV JOHAN AUGUSTIN FOTO SHUTTERSTOCK, HENRIK TRYGG
KABINBANAN ÅKER RAKT MOT den vertikala kala klippväggen innan den hissas upp till bergsstationen som är stationerad 2 700 meter över havet. Intill stationen ligger Dachsteinglaciären, med snö som glänser i det starka solljuset. Det är klarblå himmel och inga moln, vilket gör att områdets 3 000-meterstoppar syns tydligt. Besökarna lämnar kabinbanan för att ta del av sevärdheter som en hängbro och ispalats, men ingen tar sig ner till glaciären där den riktiga dagsvandringen strax tar vid. Det är lössnö, och vatten porlar ner i glaciärsprickorna till underjordiska bäckar.
Alpernas glaciärer är emellertid en alltmer sällsynt attraktion. Fler smälter bort när klimatet blir varmare, och forskarna säger att majoriteten av dem kan vara borta vid sekelskiftet. Men än så länge knastrar glaciären under våra fötter, när vi nästan kanar nedför is- och snötäcket. Jag blickar ut över moränlandskapet längre ner, där den kala miljön påminner om en stäppöken, där topparna lindas in i ett svagt dis som närmar sig. Färgklickar i den annars kritfärgade miljön bildas genom grästovor och färgsprakande alpväxter – i gult, vitt, lila och blått.
Men nu är fokus på att sätta fötterna rätt – eftersom stengruset är instabilt i den snabbt varierande terrängen. Den smala stigen slingrar sig emellanåt uppför och solen är stark så här i slutet av augusti, vilket kanske förklarar varför vi enbart ser ytterligare en vandrare, en kvinna med paraply till skydd mot solen. Dock säger väderprognosen ösregn och starka vindar senare under dagen, och eftersom vandringen ner till Ramsau am Dachstein, orten som ligger nedanför bergsmassivet, beräknas ta hela dagen gäller det att hålla rask takt, även om solen gör att man helst skulle vilja ta siesta i en grotta. Vädret i Alperna ändrar sig snabbt, och det syns genom att stora vita pelare reser sig på himlen, och molnen avancerar in samtidigt som vinden ökar i styrka. Vinden för med sig lukten av våt päls, och några bjällror avslöjar att det finns får på sluttningarna, som betar av den magra vegetationen.
Snart skymtar taket på Guttenberghaus, en alpstuga som byggdes för över hundra år sedan. Stuga
