Kärlek uppstod när Emma Serner och Andrea Guerra träffades på en vingård i Toscana. I dag har de bytt Chianti mot Hamra på Gotland där Emma har sin släkt, och tillsammans har de förverkligat sin dröm om en ekologisk vingård anpassad efter vårt nordiska klimat.
AV CECILIA LÜBECK FOTO MAGDALENA BJÖRNSDOTTER
MITT LANTL IV
DEN MÄTTADE SENSOMMARSOLEN lyser över södra Gotlands vidder när vi kör ner mot Hamra och destinationen Långmyre Vineri. Det är lätt att förstå varför öns södra tipp, Sudret, har blivit mångas sommarparadis. Naturen är vackert karg, havet är alltid nära och himlen är på något sätt högre just här. Lite Medelhav – och ändå så väldigt gotländskt. Men för
Emma Serner och Andrea Guerra som drog i gång sin Kravcertifierade vingård för fem år sedan är det här så mycket mer än bara ett trivsamt säsongsliv. De bor och verkar här året runt, med ett jordbruk som kräver uppmärksamhet många av dygnets timmar.
Men precis som för människor så är det det milda klimatet som gör att Emmas och Andreas gröda trivs. Rader på rader av vinstockar med trinda klasar, snart skördeklara, sträcker över det mjukt böljande fältet där vi möter paret för en rundvandring. Med på turen smyger en annan liten medarbetare, den keliga hittekatten Skiten.
– Vi fann honom i ett dike, som en liten mager svart sklutt bara, berättar Andrea medan han kontrollerar det frodiga bladverket på en av gårdens otaliga vinrankor.
– Fältet är på fem hektar och har 26 000 rankor. Det är mycket att ta hand om – 13 000 rankor var, som vi brukar säga!
Båda skrattar gott. Att de är ett tajt team är helt klart, en nödvändighet om man ska lyckas med ett projekt av den här digniteten. Vinodling betyder stenhårt arbete, särskilt i ett svalt klimat. Och att dessutom byta land, språk och storstad mot landsbygd, innebär förstås ytterligare utmaningar.
Sagan om Andrea och Emma börjar i Toscana för sju år sedan. Närmare bestämt på en vingård i Chianti Classico där Andrea, som är vinmakare, vinagronom och sommelier jobbade, och där Emma just hade fått en praktikplats.
– Jag hade tröttnat på mitt jobb i butik hemma och börjat intresserad mig för vin. Jag kollade sommelierutbildningar, men på en Toscana-resa fick jag höra om en gård som sökte praktikanter, säger Emma.
Emma trivdes bra med jobbet och livet på gården, och passionen för vin växte sig
