I år är det 200 år sedan Jean Baptiste Bernadotte kom till Sverige för att ta över tronen som Karl XIV Johan. För att familjen skulle trivas i sitt nya hemland lät han bygga det lilla lustslottet på Djurgården. I dag är Rosendals slott ett minnesmärke över den förste i ätten Bernadotte och över Karl Johanepokens mest praktfulla interiör.
TEXT Viveka Lindgren FOTO Per Arvidsson
Det verkar så blygsamt och diskret, nästan oansenligt, det beigegrå lilla slottet mitt på Djurgården i Stockholm. Man kan tro att det är en av öns många herrgårdslika villor som ligger där undangömd under skuggande trädkronor. Den som kikar in genom nedervåningens fönster får rentav intrycket av en enkel, rustik sportstuga med väggar i typiskt svenska, blonda träslag.
Inget avslöjar vid första anblicken att detta faktiskt är entrén till ett av våra mest praktfullt inredda kungliga slott, uppfört av kung Karl XIV Johan, anfader till ätten Bernadotte.
– Men det är nu ingen tillfällighet att den franske officeren Jean Baptiste Bernadotte, som år 1818 kröntes till svensk kung med namnet Karl XIV Johan, valde att göra slottets förstuga så skenbart enkel och diskret med väggar i ljusaste björk, berättar vår guide Jonas Rosin.
Jonas tar oss med på en rundvandring på Rosendal, då vi passerar den verkliga, betydligt mer påkostade entrén som är klädd i dyrbar mahogny. Den leder oss vidare in till ett helt oväntat överdåd, en överväldigande explosion av färger. Vi går genom salar i kungligt purpurrött och guld, med glänsande solgula sidentapeter och skarpt mönstrade sammetsmattor, väldiga urnor i porfyr och skulpturer inspirerade av antikens och det forna Egyptens bevingade gudagestalter. Från sitt eget upphöjda, närmast kejsarlika porträtt överblickar en örnnäst Karl XIV Johan sin extravaganta skapelse.
– Det var han som förde med sig Napoleons empiremode till vårt land. Den svenska varianten kom att kallas just Karl Johan-stil, där de böljande möblerna i blänkande mahogny är typiska. Rosendal är verkligen ett av mina favoritslott, jag är väldigt förtjust i den här interiören. Här tar man ut svängarna med lysande färger och spektakulära former. En kontrast till det sena 1700-talets bleka, strama, mer finstämda gustavianska inredningar, säger Jonas Rosin som har guidat på de olika kungliga slotten i 25 år.
DEN NÄSTAN TORFTIGT enkla Björkförstugan, som det första rummet kallas, skulle maskera den magnifika slottsinteriören. Detta för att inte väcka
