Ledare

4 juni 2024

Den här texten är skriven av en människa. En lätt bakfull och svårt stressad sådan, som jobbar för mycket, tränar för lite, slarvar med sömnen och fortfarande inte kan stava till ”noggrann” utan att bli korrigerad av ordbehandlarens stavningsassistent. Just i dag hade jag faktiskt inte haft något emot om ChatGPT stått för plitandet. Och frågan är om du ens hade märkt någon skillnad. När våra flöden fylls av AI-genererat innehåll och den tekniska utvecklingen går i ultrarapid blir rollen som källkritiker allt svårare att behärska. I ytlig livsstilsmagasinskontext är det knappast någon fara på taket. Värre blir det när desinformation sprids som nyhetsbevakning på sociala medier och AI-genererade bilder och videoklipp paketeras som verklighet i syfte att vilseleda och förvränga. De flesta stora svenska mediehus har i dag antagit olika policys som reglerar hur långt AI-användningen får gå. Inget av de större mediehusen tillåter exempelvis publicering av AI-genererade bilder eller artiklar om detta inte tydligt framgår. På King-redaktionen använder vi AI främst till ”praktikantgöra” som översättning och transkribering av intervjuer – en av journalistyrkets absolut tråkigaste och tidskrävande sysslor som, med en hjälpande AI-hand, numera går på ett par minuter. Carl-Axel Wahlström, grundare och creative director på omskrivna Copy Magazine, har tagit AI-användandet både ett och två steg längre och lanserade i fjol världens första AI-genererade modemagasin: över 300 tryckta modesidor framtagna med hjälp av vedertagna AI-verktyg som Midjourney och ChatGPT, med reportage från modeveckor som aldrig ägt rum och drömska bilder på modeller som aldrig existerat, iklädda high fashion från varumärken som inte finns. Ett intressant exp