En sveenskklassiker

15 min läsning

Gyllene Tider ska bli film, Roxette musikal och själv har han ett ny artistelit som gäster. I en exklusiv intervju berättar trippelaktuelle i popmusikens tjänst, de senaste årens nära dödsfall och hur Bruceskrivet album på gång med Sveriges Per Gessle om den historiska karriären Springsteen är som bordsherre.

Av Rasmus Blom

Jacka, Blk Dnm Klocka, Cartier
Foto: Fredrik Etoall

FRÅN TAKET PÅ GRAND HÔTEL ser man hela Stockholm. När man står där uppe med vårvinden i håret har man Kungliga slottet åt det ena hållet och Per Gessles vindsvåningar på Östermalm åt det andra. Då slår det en att inte ens Sveriges lyxigaste hotellsvit toppar den legendariske artistens vanliga vardagsliv. ”Mitt tak är en annans golv”, för att citera poeten Nils Ferlin.

Med 100 miljoner sålda skivor, fyra Billboardettor, två våningar på Strandvägen, halva Tylösand, Europas finaste Ferrarigarage och en Picasso kan man luta sig tillbaka. Per Gessle är vanligtvis för rastlös för semester, men den här gången ser han fram emot att sjunka ner i en solstol i Maldiverna – två veckor på Four Seasons, som det anstår en rockstjärna. För när han återvänder väntar ännu ett fullspäckat år: hans första band ska bli biofilm, hans andra band ska bli musikal och hans solokarriär ska förgyllas med ett nytt album.

Dagen före vårt möte i Flaggsviten på Grand ses vi i hans hem på Strandvägen, adressen som för de flesta svenskar representerar det sista steget på framgångsstegen. Att nå Strandvägen är att klara spelet Sverige. Level 100.

Per Gessle har två våningar på paradgatan, en där han lever och en där han verkar. Han hade kunnat ta inträdesavgift till arbetsvåningen, som snarare påminner om ett popmuseum än ett kontor, i stället tar han emot med nybryggt kaffe och Ballerinakex under de rustika takbjälkarna och fönster ut mot Djurgården och Skeppsholmen.

– Vi har bott här sedan 1993. Lägenheterna var till salu tillsammans så vi köpte den nedre våningen för att ha som Stockholmsboende och den här våningen som studio. Jag spelade in Belinda Carlisle här på 90-talet, men sedan insåg jag att jag är så otroligt oteknisk, så jag avvecklade studion. Nu använder jag det som mitt kontor, jag tar mina möten här och sitter och skriver mina låtar, som du ser är det instrument överallt. Fin utsikt är det också med bra solläge, är det sol i Stockholm är det sol här.

Överallt syns referenser till popkulturen: en Elvisbyst, ett Playboyflipperspel, gaml


Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar