Calle Rosenqvist Chefredaktör Kamera & Bild calle@kamerabild.se
Kamera & Bild #1/2024
Känner du igen rubrikens citat? Om du gör det så kanske du tycker som jag – att det var en av de visuellt häftigaste och mest kluriga filmerna som släppts när den visades på bio.
Jag talar så klart om filmen »Interstellar« av regissören Christopher Nolan, som släpptes 2014 – otroligt nog för snart tio år sedan. Filmen blev en snackis då den använde sig av en av de mest verklighetstrogna visualiseringarna över hur ett svart hål skulle se ut om vi observerade det när, något som krävde stora mängder datorkraft för att simuleras fram.
Det som är extra häftigt är att astronomer och forskare från 40 olika länder lyckades skapa en bild av just ett svart håll – eller egentligen omgivningarna kring det – under 2019. I år släppte forskare en andra bild, som även om den inte är »nytagen« ändå påvisar något häftigt: förutsägelserna genom den allmänna relativitetsteorin och hur ljuset rör sig runt det svarta hålet stämmer väl överens med beräkningarna. Nytt var nämligen att den andra bilden baserade sig på kraftigt förbättrad datahantering.
Artificiell intelligens används så klart även inom astronomi och forskning, men det gör den mest nytta – den kan sortera, urskilja, framhäva och förbättra – våra möjligheter att navigera rätt bland alla strukturer, alla ettor och nollor som vi i mänskligheten så frenetiskt samlar in, för att kunna förstå vår omgivning bättre.
Vår förståelse för vad som är sant eller inte börjar däremot vackla, mycket på grund av det som sker nu när AI enkelt kan producera de bilder vi säger att den ska trolla fram åt oss. Promptograferingen är här för att stanna och vi har inte så mycket att säga till om. Det är bara att gilla läget, helt enkelt.
Problematiken med AI har jag skrivit om många gånger, men nog blev det extra tragiskt när plattformen X, tidigare Twitter, fick stänga av sökresultaten från sökningar innehållandes de båda orden »Taylor Swift« och »naket«. Generativ AI (eller i varje fall de som
