Böcker inom fotografiområdet är oftast utgivna av enskilda, eller grupper av fotografer som visar bilder från ett projekt eller samlade verk. Men den nya boken »Fotografihistorier – fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag« handlar om något annat. Här får vi följa den svenska fotografin och hur vi använt bilder genom fotografins utveckling.
TEXT Bengt Luthman
INTERVJU ANNA NÄSLUND DAHLGREN
Forskning på hög nivå kring fotografi låter kanske som något som kan vara svårtillgängligt för den breda massan, även om man redan har ett intresse för fotografi och fotografering eller bara ett intresse för bilden som sådan. Men det vill man ändra på med den nya boken »Fotografihistorier – fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag«. Bakom boken finns 16 författare som på olika sätt arbetar med eller har forskat inom fotografi. Som redaktör och samlingspunkt kring boken står Anna Näslund Dahlgren, professor i konstvetenskap på Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet.
Varifrån kom idén till den här boken?
– Det har pågått diskussioner om att göra en ny fotohistoriebok både inom universitetsvärlden och museivärlden länge, men det var jag som kom med idén nu och formulerade projektet. Det är inte ett projekt som ryms inom min vanliga anställning på Stockholms universitet och ingen hade lyckats hitta vare sig finansiering eller formulerat projektet på ett bra sätt, säger Anna.
Till slut tog Anna kontakt med Kungliga Vitterhetsakademien, som har som uppgift att finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen, och de tyckte att boken var en bra idé. Anna fick således en budget som gjorde att hon kunde ta ledigt från sitt jobb på universitetet, anlita skribenter, fackgranskare, bildredaktör och skaffa bildmaterial till boken.
Hur valde du ut vilka du ville skulle bidra till boken?
– Jag har arbetat inom det här området i drygt 20 år och utifrån mitt nätverk har jag kommit i kontakt med väldigt många av de som arbetar med liknande saker i Sverige. Jag försökte täcka in lite olika områden och få en bredd både kronologiskt men också ämnesmässigt, svarar Anna.
Anna menar att många tidigare böcker om fotografihistoria varit mallade utifrån konstböcker och mer handlat om specifika fotografer och tekniker. Men nu ville hon skapa en bok som
