Jakt efter de stora rovdjuren rör upp känslor hos jaktmotståndare. Efter fjolårets våg av dödshot har Daniel Ligné reflekterat.
Anders Ingvarsson
I skydd av mörkret smög sig en eller flera rovdjursvärnare in på gården där Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné och hans familj bor. I spårsnön kunde man se hur personerna smugit sig fram till farstukvisten och där ställt McDonalds muggar. En mugg för varje person bosatt i huset. Muggarna var fyllda med vätska som skulle likna blod.
– Det var nog den händelse som kändes allvarligast, mest personlig. Det blev väldigt påtagligt. Vi bor rätt ensligt. Den handlingen var utstuderad och planerad, reflekterar Ligné så här ett år efteråt.
Det var i samband med lodjursjakten 2023 som han medverkade i SVT:s Aktuellt. Efter det sköljde en våg av hot och hat mot Ligné och hans kolleger. Tre av dem valde att polisanmäla hoten. Några domar finns, men det stora antalet är fortfarande olöst.
– De här frågorna tas ändå på mycket större allvar idag. För några år sedan kändes det som jägaren alltid var den misstänkta. I dag är känslan påtaglig att polisen anser att jägarna är de som ska skyddas.
– Vi har en mycket bra dialog med både polis och länsstyrelse i samband med jakt efter de stora rovdjuren. Det handlar om regelbundna avstämningar om hotbild och eventuellt skyddsbehov. Även Säpo har i dag bra koll på djurrättsaktivisterna.
Fjolårets händelser har lett till en strategisvängning.
– Vi visar gärna upp i media vad vi pysslar med. Vi har inget att dölja. Men förbundets råd är att vara noga med vilka som får följa med ut på jakten för reportage. Jaktmedia är en sak, men att ha med en jaktovan reporter som missförstår en enda sak slår direkt mot jägarkåren.
Vågar man som jägare skylta med att man jagar lodjur?
