Harrfiske på den glömda skogssjön

5 min läsning

Våren är ett av många skäl till varför jag trivs så bra här i norr. Vårvintern, även kallad den femte årstiden är helt magiskt när dagarna är som den här dagen vid ett av mina favoritvatten. För mig är det ett måste att varje vår ta mig till den lilla skogssjön långt bort från vägar och alltför stor mänsklig påverkan. Sjön har ett väldigt fint bestånd av harr i alla storleker. Här simmar garanterat harr över två kilo, en drömgräns för många fiskare.

TEXT OCH FOTO: JONAS SEGER

Vi är i mitten av april och ska äntligen åka till den lilla skogssjön insprängd i ett större område urskog. Sjön är inte speciellt känd, utan hit är det bara en del bybor närområdet som hittar, så fisketrycket är allt annat än högt. Till sjön tar man sig endast med skoter och under barmarkssäsong krävs det att man hittar de hemliga stigarna samt har ett bra flås.

Det är jag på skotern, Annika i pulkan och våra hundar som får springa bakom på det hårda skoterspåret. Trots att dagen just har börjat så gassar redan solen och värmer riktigt skönt, det kommer bli en underbar dag. När vi efter en timmes skoterfärd är framme vid sjön så ser vi att den är täckt med massa flödvatten. Skotern får jobba rejält och i luften sprider sig lukten av bränd variatorrem, men vi lyckas ta oss fram utan att fastna i flödvattnet som bitvis är kring två decimeter.

Hitta vasskant

Det tilltänkta fiskeområdet är så klart längst bort på sjön, just här har någon snäll själ packat ihop snön dagarna innan med sin skoter vilket gjort isen hård och fin efter nattens minusgrader.

Det finns även några äldre borrhål som tyder på att den snälla själen testat fiskelyckan. Isen är kring 70 centimeter tjock och lättborrad så nu gäller det att hitta den vasskant som brukar vara det hetaste området för jagande storharr.

Harren går väldigt grunt i den här sjön den här årstidden. Det är en stor fördel att hitta kanten mellan vass och sjögräs till det blir brant djupare - fisket sker på mellan en halvmeter till max en meters djup. Annika borrar sig in från kring två meters djup och inåt och tills hon hittar den magiska kanten. Jag gör likadant och när det kommer lite sjögräs med borren så är jag rätt.

Mormyskor

Att fiska med traditionella pimpelblänken går helt bort, här gäller hyfsat små mormyskor som agnas med två-tre maggotar. Väldigt många av de som besöker sjön använder stora blänken i alla de konstiga färger


Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar