PETER HILLVE
Radions lördagsprogram Naturmorgon är en lisa för den morgontidige. Här får man inblickar i allt från fagning av betesmarker till invasiva arter och storspovens spännande kärleksliv. Jag har följt det där programmet med mina jagande öron i många år nu och det måste sägas först som sist: det är ett intresseväckande och lärorikt program för alla oss som trivs i gröna stövlar.
Men det är inte alltid det går ihop sig för gänget i naturstudion. För ett tag sedan sändes ett inslag om äggsamling. Någons äldre släkting hade under sina ungdomsår för 70 år sedan samlat ägg från vilda fåglar. Samlingen hade gått i arv och nu visste inte den nuvarande ägaren vad man skall göra med en sådan samling.
Kan ge oss kunskap
Ett par saker behöver kanske sägas om äggsamlandet. Det är, av lättförståeliga skäl, förbjudet att samla ägg sedan ett halvt sekel tillbaka. Ingen, utom den allra mest förhärdade naturskurk, skulle i dag komma på tanken att stjäla ägg från fågelbon. Då var då och vi har lämnat detta bakom oss.
Samtidigt framgår det att den tidens äggsamlande ofta kommer oss nutida till nytta. Med hjälp av gamla tiders samlingar kan vi mäta halter av miljögifter i både gamla och nya ägg, för att på så sätt bilda oss en kvalificerad uppfattning om vartåt det barkar. Vetenskapen har alltså genererat viktig kunskap tack vare samlingarna.
Kommer med pekpinnar
Trots detta kommer pekpinnarna. Reportern bara måste säga att en äggsamling är ”oanständig” och att äggsamlaren en gång tog ”oskyddade liv”, bara för sitt eget nöjes skull (vilket också kan ifrågasättas). Varför detta smetande? I programmet påverkar sådana kommentarer vår bild av själva samlingen, mer än vår uppfattning om den som i dag ger sig ut i lönndom för att begå naturbrott. Lite som att gräva ned antika statyer av fältherrar för att de slogs på fel sida för tvåhundra år sedan.
Den publika moralkören verkar älska att fördöma människor
