För veden – i tiden

BAKDELEN SOVER. DET sticker. Krampen övergår till bortdomnande. Jag närmast svävar utan kontakt med marken. Länge har jag suttit som ett ljus på stenen vid sjöns utlopp. Blixtstilla, med huvan åtsnörp

VECKAN FÖRE MIDSOMMAR. Ett hav av blommande lupiner i bjärta kulörer trängs längs den dammiga grusvägen vi färdas på. Rallarrosorna lyser försynt i rosa och violettrött i sina små isolerade öar och är

Nu är jag äntligen här! Jag blickar ut över ängar, fält och skog. Hör fågelkvitter och humlesurr. Mina katter leker i gräset och klättrar i träden och kaninen hoppar glatt omkring. Vi är i sommarbo. I

Vägen slingrade genom gles tallskog. Sista biten smalnade den till ett par hjulspår med gräs i mitten. Kajsa visste att stället låg ensligt. Hon hade ofta varit hos Ingrids familj som barn. Det var Ka

Ylva har tillbringat många sörmlandssomrar i den större fastigheten – Kvarnstugan – på tomten i Vingåker. Den byggdes redan i början av 1800-talet, och där bor hennes föräldrar nu permanent. När Ylva

Från den traditionella tornedalska fiskebryggan, som sträcker sig drygt 100 meter ut över det vilda vattnet, håvas både lax och sik som sedan röks och halstras för att serveras i Kukkolaforsens restau