SPRICKA Hon är en pionjär inom genren autofiktion. Debutromanen för tjugo år sedan ledde till en splittring i familjen, och Cecilia Gyllenhammar har nästan ingen kontakt med sina syskon. Men med åren har hon kommit allt närmare sin pappa – näringslivsprofilen Pehr G Gyllenhammar, som numera bor i Kanada med fru och liten dotter.
AV ANNA WAHLGREN FOTO PETER KNUTSON
Cecilia Gyllenhammar om nya boken, syskonbråk och klassresan nedåt
I år är det tjugo år sedan ”En spricka i kristallen”, som skildrar den tidvis olyckliga uppväxten i en känd finansfamilj, kom ut. Cecilia Gyllenhammar blandade självbiografiskt material med dikt, men som alltid med autofiktion så lästes den som en självbiografi. Cecilia skrev autofiktion, eller bekännelselitteratur som hon själv kallar det, långt innan begreppet ideligen analyserades på kultursidorna. Numera översköljs vi ju av skildringar av det privata livet – tänk Alex Schulman, Karl Ove Knausgård och alla dagboksskribenter – men så var det inte då.
Ännu mer ovanligt var det att någon från överklassen berättade om sitt liv. För Cecilia Gyllenhammar är inte vem som helst. Hon är dotter till Pehr G Gyllenhammar, eller PG som han ju är med svenska folket. Han som i sig själv är ett stycke svensk industrihistoria. En levande legend inom svenskt näringsliv, mångårig volvochef, och styrelseordförande i internationella bolag. Under nio år toppade han dessutom listan i Icakurirens årliga undersökning ”Sveriges mest beundrade man”, något han själv sägs ha varit omåttligt stolt över.
– Jag hatar att skryta, men kanske ligger det något i det där med pionjär. Jan Myrdal fanns ju förstås. Han var en suverän författare, det kan ingen ta ifrån honom.
Säger Cecilia Gyllenhammar lite försynt. Vi ses på kafé Ritorno i Vasastan, inte långt ifrån Cecilias hem. Hon är aktuell med ännu en bok, hon kallar den ”monologroman”, och de egna erfarenheterna är än en gång utgångspunkt.
Livet är orättvist
Cecilia Gyllenhammar växte upp i ett hem fyllt av konst, böcker och antikviteter. Att byta om till middagen var självklart, och när pappa Pehr var hemma ansträngde sig mamma Christina lite extra. Dock inte med maten, den lagades av hushållerskor. Det där är långt ifrån hur
