JUBILEUM ”Hallå, hallå…” Gustav Vasa gjorde väl sitt för att ena Sverige. Men frågan är om inte Radiotjänst och hallåmannen Sven Jerring slutförde jobbet. När beslutet togs att sända rundradio som alla i hela landet kunde lyssna på började en ny tid.
TEXT MAGGAN HÄGGLUND redaktionen@icakuriren.se
Det sprakade och brusade runt om i Sverige för hundra år sedan och svors nog en del också. För det var inte helt enkelt att bygga sin egen radiomottagare och sedan lyckas få in några sändningar. Det var lite av ett vilda västern där nyfikna och tekniskt begåvade sände sina hemsnickrade radioprogram som enbart kunde avlyssnas lokalt.
Men det skulle komma att förändras. För 1924 bildades Radiotjänst AB som ansökte och beviljades ensamrätt för att sända rundradio, ett riksprogram som skulle nå hela Sverige.
Det blev väl lite si och så med det i början.
Inte hade man så bra på fötterna rent tekniskt – i början var man tvungna att ta hjälp av radioklubbarna som återutsände riksradions program. Och inte hade man så väldigt klart för sig vad man skulle sända i radion när man med pompa och ståt inledde hela äventyret på nyårsdagen 1925 med bland annat två gudstjänster, en ”dramatisk uppläsning” av August Strindbergs ”Till Damaskus” och ouvertyren till Wagners Tannhäuser.
Radiotjänst själva deklarerade: ”Vår avsikt är att genom rundradioverksamheten skapa en kulturell institution i folkbildningsarbetets och folkuppfostrans tjänst”.
Det var väldigt seriöst och duktigt de första åren med opera och klassisk musik och föreläsande professorer.
Men radion öppnade nya dörrar för många.
Öppnade ny värld
I en undersökning berättar ”Sonja”, uppvuxen i en 14-barnsfamilj i ett litet jord- och skogsbruk i Västergötland om hur revolutionerande radion var:
”Vi hade inte tid eller råd till några nöjen. Det var arbete med jord och djur morgon och kväll, söndag och vardag.
Men radio hade vi tidigt. Och den öppnade en helt ny värld för oss, såväl som för alla som bodde på landet, helt avstängda från kontakt med bibliotek, teater, film, konst…”
Radion sände i början bara några timmar per dag. Men i många familjer blev den redan på 20- och 30-talet en del i dagsrutinen. Man slängde i sig morgongröten till kapten Bertil Ugglas morgongymnastik och borstade tänderna till morgonandakten. Och kom hem lagom till TT – kvällens nyhetssändning.
