Vi räknar med männen

8 mars

Det har gått 25 år sedan journalisten Åsa Moberg skrev krönikan som hade frågeställningen ”Har vi råd med männen?”. Det är dyrt med män, konstaterade hon, och pekade på alla alkoholskador, våldsbrott, fotbollshuliganer och mc-ligor som kräver polisinsatser, fängelseplatser och vårdinsatser. För att inte tala om utgifterna för försvar och fredsbevarande styrkor som skulle vara överflödiga om inte män över hela världen tyckte att det var rimligt att lösa konflikter med krig och våld.

Men visst är det väl fortfarande relevant att tala om jämställdhet i termer av ekonomi? Absolut, tycker Jens Sandahl, enhetschef vid Jämställdhetsmyndigheten.

– Ett av de sex jämställdhetspolitiska delmålen handlar om just ”ekonomisk jämställdhet”, och tar sikte på fördelningen av ekonomiska resurser mellan män och kvinnor. Dessutom är det tacksamt med ekonomi, det är ju relativt lätt att få fram siffror på det mesta, och därmed ganska enkelt att mäta ekonomiska orättvisor. Det finns mycket bra jämställdhetsstatistik hos många av våra myndigheter.

Siffror och statistik kan hjälpa oss att få syn på orättvisor, menar Jens Sandahl.

– Tack vare statistiken vet vi svart på vitt till exempel hur mycket män respektive kvinnor tjänar. En siffra som vi på Jämställdhetsmyndigheten ofta återkommer till är skillnaden i livsinkomst mellan kvinnor och män – den är på hisnande 6,3 miljoner. Med dagens takt kommer det att ta hundra år innan könsglappet i inkomst är borta.

”Kvinnofrågor under hot”

Inom vissa områden blir vi mer jämställda, på andra områden går det trögare. Jens Sandahl talar till och med i termer av backlash.

– Man kan väl säga att det går lite trögt på det stora hela, eller snarare så sker det stötvisa framsteg, men sedan är det rätt trögt. Just nu menar jag att det är ett bakslag. Visserligen tar allt fler män ut allt mer föräldraledighet, men på andra områden kan vi se en backlash, inte