BOKSLUT Hon har ofta porträtterat marginaliserade arbetarklasskvinnor. En skarp kontrast till den privilegierade miljö hon växte upp i. På upploppet av teaterkarriären kan Ann Petrén konstatera att hon varit både orädd och feg i jobbet. När teatern inte längre tar all tid vill hon engagera sig politiskt, precis som pappa som hon miste redan som sexåring.
AV LINDA ANDERSSON FOTO PETER KNUTSON
Ridå, och sen då? Ann Petrén börjar känna sig färdig med scenen:
Nu blir föreställningen inställd, jäkla skit! Det var Ann Petréns första tanke när hon en eftermiddag i våras råkade ut för en cykelolycka på väg till teatern. I en nedförsbacke stack hon ner ena handen i jackfickan för att försöka fiska upp kortet som hon glömt blippa igång elcykelns hjälpmotor med. Handen fastnade i fickan, Ann tvärbromsade och flög över cykeln. Medan hon låg på marken och kände efter om hon kunde röra sig frågade ett vittne till olyckan om han skulle ringa efter ambulans. Det ville inte Ann. Lika bestämd var hon när maken Bengt som cyklat framför uppmanade henne att sätta sig ner och hämta andan.
– ”Nej, jag har inte tid, jag ska till teatern”, sa jag. Sedan cyklade jag en mil till teatern med sned sadel.
Och givetvis gick hon ut på scenen den där kvällen – precis som alla andra spelkvällar – om än chockad, blåslagen och med ett sprucket revben.
– Men jag kände mig inte närvarande under föreställningen. Jag kommer inte ihåg någonting av den. Det var som att jag gick på autopilot. Efteråt skäms jag eftersom jag förstår att jag antagligen var ganska dålig på scen. Att det dessutom just den kvällen satt många i publiken som jag kände gjorde det hela extra hemskt.
Det är tydligt att minnet fyller Ann med djup olust. I sanningens namn måste det dock inte till en cykelkrasch före föreställningen för att hon ska känna sig misslyckad på scenen.
– Det är jättemånga gånger som jag har tänkt: Usch vad dålig jag var idag. Ibland har tanken till och med kommit mitt i föreställningar, bekänner hon.
Född i överklassen
Lyckligtvis betraktar publiken hennes skådespelarinsatser med helt andra ögon. Om det vittnar inte minst de otaliga utmärkelser som under årens lopp har regnat över Ann. Ännu ett betyg på hennes storhet är den pinfärska boken ”Ann Petrén på scen” där hennes långa yrkesgärning har fått sin rättmätiga uppmärksamhet. När författaren och vännen Stig Hansén frågade om han fick skriva en bok om Ann var hon först en aning oförstående.
– ”Vad ska boken handla om?” var min
