FBI-agenten Joe O’Brien lyssnar noga på diskussionen som fångas upp av de dolda mikrofonerna: Maffiabossarna diskuterade om de skulle låta döda mannen som envisades med att skicka gratulationskort till dem. Den mannen var Joe O’Brien …
Text: Christian Klaffmo Foto: TT, Getty Images, Wikimedia Commons
FBI-agenten Joe O´Brien
Utredningen av maffiafamiljen hade pågått under en längre tid och nu började maffiamedlemmarna tröttna. Vad de inte visste var att de var avlyssnade och att deras samtal spelades in. Inspelningarna lämnade inga tvivel; de övervägde att döda en FBI-utredare.
– Han har kommit för nära, sa en.
– Instämmer, sa en annan.
– Dessutom är jag trött på de jävla korten. Vad säger du, Big Paul?
I en lägenhet på Staten Island i New York, bara några kvarter från maffiabossen Paul Castellanos herrgård, den ökända Gambino-familjens överhuvud, satt två FBI-agenter och lyssnade. En av dem var Joe O’Brien. Han visste exakt vems öde maffiabossarna diskuterade.
Hans eget.
– Jag glömmer aldrig obehaget när vi väntade på Big Pauls, det vill säga Paul Castellanos, beslut, berättar Joe O’Brien, numera pensionerad FBI-agent.
– Att sitta och lyssna på när någon diskuterar huruvida de ska döda dig eller inte är kusligt, även för en erfaren utredare.
En av anledningarna till maffiamedlemmarnas irritation var att O’Brien hade skickat jul- och gratulationskort till olika medlemmar i Gambinofamiljen, däribland Paul Castellano. Den senare var också chef för maffians den så kallade kommissionen och därmed New York-maffians gudfader.
– När jag och mitt team började undersöka Gambinofamiljen runt 1979/1980 bestämde jag mig för att de skulle få veta att jag var där, så jag började skicka jul- och gratulationskort till gudfadern och hans underhuggare. Om en av underhuggarna till exempel blev befordrad dröjde det inte många dagar innan det låg en hälsning från mig i brevlådan. Om någon av dem hade skadat handen kom det ett krya på dig-kort från mig på posten, säger O’Brien och fortsätter:
– Jag skickade nog kort till totalt femtio personer. Naturligtvis lade jag ner mest möda på korten till Paul Castellano. ”God jul, Paul, njut av julen” eller ”Glad påsk till en speciell gudfar” var saker jag skrev till honom. Jag besökte också Castellanos egendom på Staten Island regelbundet, allt för att visa upp mig.
