Inget ufofenomen är lika konkret och lika väldokumenterat som spökraketerna. Under ett år observerades dessa märkliga föremål över Sverige, Norge och Finland. Än idag är de en gåta som aldrig har fått ett säkert svar.
Text: Clas Svahn Foto: AFU, Krigsarkivet/AFU, Clas Svahn, Johan Andersson/AFU
LYSANDE FÖREMÅL LYSTE UPP HIMLEN
Det är svårt att säga exakt när den första observationen av en spökraket gjordes. Men kanske kan man sätta datumet till den 21 maj 1946, då två personer som befann sig i Stora Mellösa utanför Örebro oberoende av varandra rapporterade till polisen att de sett ett raket- eller zeppelinarliknande föremål flyga över himlen. Det ena vittnet tyckte sig se ett par korta vingar medan det andra inte såg några alls. Den 28 maj använde Aftonbladet för första gången ordet ”spökraket” i en rubrik och efter det började begreppet att få spridning.
Under juni månad tätnade rapporterna och allt fler svenskar rapporterade hur de sett avlånga föremål flyga över himlen. Till slut var militären tvingad att göra något åt saken och den 6 juli höll en grupp, som snart skulle få namnet spökraketkommittén, det första i en serie möten för att försöka lösa fenomenets gåta.
Gruppen fick en rivstart bara tre dagar senare då tusentals människor över hela Mellansverige fick se ett lysande föremål störta mot marken från en klarblå himmel. En man och hans fru, Eric och Åsa Reuterswärd från Uppsala, lyckades fånga föremålet på bild från ett skogsbevakningstorn utanför Guldsmedshyttan, 20 mil väster om Stockholm. Bilden skulle bli den enda som togs detta spökraketår och kom att spridas i tidningar över hela Sverige och i flera andra länder. Men snart visade det sig att fotot inte visade en av de svårfångade spökraketerna utan en ovanlig dagsljusmeteor.
Under fyra dagar i juli fick Försvarsstaben ta emot 300 rapporter, och när sommaren var slut hade 997 observationer registrerats av försvaret. Troligen var det verkliga antalet iakttagelser mångdubbelt fler.
Föremålen passerade i de mest skiftande banor och trots att många – inklusive militären – misstänkte Sovjet för att ligga bakom det som uppfattades som en beskjutning lyckades man aldrig få misstanken bekräftad. I teorin kunde det röra sig om ryska experiment med tillvaratagna tyska V-vapen som nu provsköts från baser längs kusten. I praktiken var detta mycket svårt att leda i bevis.
DEN 19 JULI 1946 var en dag fylld av ar
