Spökskeppförsvann spårlöst i bermudatriangeln

När han fick syn på den till synes övergivna skonaren, misstänkte han först ett klassiskt pirattrick. Inget namn på båten. Inga flaggor. Ingen synlig besättning ...

Med andra ord det perfekta lockbetet för flera hundra resenärer som tagit med alla sina pengar och värdefullaste ägodelar.

Fast det fanns detaljer i bilden som inte riktigt stämde. Framför allt skonarens förbluffande ålderdomliga utseende.

Än idag vet vi inte vad det övergivna fartyget hette eller om det ens existerat annat i legender.

Men kaptenen på emigrantskeppet Ellen Austin, en erfaren sjöbuss vid namn A J Griffin, skulle resten av sitt liv plågas av mardrömmar om det mystiska mötet norr om Bahamas.

I december 1880 hade han avseglat från Liverpool för den två månader långa överfarten till New York. Resan hade varit utan större dramatik. Vindarna var gynnsamma och efter några veckor befann man sig i samma mytomspunna Sargassohav som är lekplats för våra svenska ålar.

Här avtog blåsten för några dagar. I bleke låg man och drev planlöst med de ostliga havsströmmarna, omgivna av samma månghundraåriga sjögräs som en gång mötte Columbus.

Samma öde tycktes ha drabbat ett mindre fartyg som kapten Griffin nu upptäckte i sin kikare.

Klockorna ljöd

Tre dagar senare hade skeppen hamnat nästan sida vid sida och Griffin kunde konstatera att hans misstankar om ett sjörövartrick nog var ogrundade.

Ingen människa hade synts på däck på hela tiden. Däremot var fartyget fullastat och i gott skick.

Raskt beordrade han några besättningsmän att beväpna sig och borda skonaren. Där fann de en värdefull last av mahognyträ, däremot ingen loggbok.

Några av männen fick uppgiften att ta över spökskeppets roder och följa i Ellen Austins kölvatten till New York. Men några dagar senare överraskades de av en storm och de båda fartygen gled isär.

Först ett par dagar senare dök den mystiska skonaren åter upp i kapten Griffins kikare. Men