Före detta polis avrättade sina gamla kollegor

6 min läsning

Bankrånarna pustade ut efter den lyckade kuppen när en intet ont anande polis råkade passera förbi. Det blev startskottet för ett blodbad som skakade Skottland i grunden – och när mördarnas identitet blev känd gav det eko över en hel värld.

Text: Jon Forsling

Bankrånet i Linwood fick blodigt efterspel

Howard Wilson lämnar Glasgow High Court i februari 1970.Människor har samlats utanför platsen där morden skedde.
Foto: Getty Images

Iden sömniga staden Linwood, dryga två mil utanför Glasgow i Skottland, råder lugnet före stormen. 1960-talet är inne på sin näst sista dag. Det är den 30 december 1969, och dagen därpå ska invånarna skjuta raketer för att fira in det nya decenniet.

Men lugnet förbyts i kaos när tre rånare i huvor springer in i Clydesdale Bank på Bridge Street strax före klockan 15. Under pistolhot tvingas kassörerna länsa sina valv, och rånarna försvinner med ett byte på cirka 14 000 pund – en rejäl summa som skulle motsvara över tre miljoner kronor i dagens penningvärde.

Hade historien slutat där skulle ingen ha kommit ihåg händelsen. Men det spektakulära rånet var bara startskottet för det som har gått till historien som ett av Skottlands mest ökända och blodiga kriminalfall.

De tre rånarna åker 23 kilometer in till miljonstaden Glasgow. Där parkerar de sin flyktbil utanför ett radhus på Allison Street och börjar lasta in sitt rånbyte i form av väskor fulla med sedlar.

Av en ren slump råkar två poliser, John Sellars och Andrew Hyslop, åka förbi. De har inte hört talas om rånet i Linwood, och synen av tre män som lastar tunga väskor borde egentligen inte verka suspekt, men Hyslop reagerar ändå.

Plötsligt slår det honom – han känner en av männen som en före detta kollega inom polisen:

– Han kände igen en av de tre som Howard Wilson, en man han själv hade tränat upp som vapenbärande polis, ska John Sellars minnas i en intervju med Daily Record många år senare.

– Han (Hyslop) sa åt mig att hålla koll på radhuset genom att parkera runt hörnet, medan han såg till att hämta förstärkning, fortsätter han.

Men Wilson lägger märke till den parkerade polisbilen och anar oråd. Han går fram till John Sellars och börjar prata med honom.

– Han sa att han var en före detta polisofficer och undrade vad jag gjorde. Jag sa att jag väntade på inspektören, minns John Sellars.

Verkade nervösa

Wilson verkar