Bland alla försök att stoppa storlaget Barcelona är det framför allt ett som visat sig vara mycket effektivt – om än olagligt: År 1981 kidnappades lagets bästa målskytt ”Quini” och hölls fången i en månad. Då rasade laget i tabellen.
Text: Jørgen Johannessen Kind Foto: Getty Images
Fotbollsdrama i Spanien
Söndagskväll i Barcelona. En Ford Granada stannar vid bensinstationen på Plaça de Comas, i närheten av Camp Nou – den gigantiska arenan för stadens stolthet och glädje: fotbollslaget FC Barcelona. Det var den första dagen i mars 1981, det var tre månader kvar av säsongen och FC Barcelona låg högst upp i tabellen. Det såg ut som om laget skulle säkra ännu en ligatitel, och mannen som hoppade ut ur Forden var en stor anledning till detta.
Barcelona hade föregående sommar betalat 82 miljoner pesetas för att locka Enrique Castro, känd som ”Quini”, till laget – bort från hans älskade men inte alltför framgångsrika klubb Sporting Gijón.
I Sporting Gijón hade han tre gånger blivit bästa målskytt i den spanska ligan, till och med 1975 när laget hade blivit nedflyttat. Vissa hade hyst en viss skepsis mot de pengar som spenderades i Barcelona. Quini var trots allt 31 år gammal. Men under sin första säsong i Barcelona hade Quini gjort vad han alltid hade gjort hemma i Asturien: massor av mål.
Denna söndag var inget undantag. Barcelona hade slagit Hercules från Alicante med 6–0. Quini hade gjort två mål. Och nu skulle han hämta sin fru och sina barn på flygplatsen. Livet lekte för Quini.
Nu såg han två unga män närma sig. En av dem riktade en enorm pistol, en Colt, mot honom. Och Quini tvingades in bakom ratten i sin bil och uppmanades att köra ut ur staden – med pistolmynningen i nacken.
På en ödslig plats blev han tillsagd att stanna och han flyttades över i en skåpbil tillsammans med en tredje kidnappare, som hade följt efter. Skåpbilen körde sedan inåt landet.
På flygplatsen stod Quinis fru, Maria, och väntade. För varje minut som gick blev hon mer och mer bekymrad. Ångesten växte. Var i hela världen blev hennes man av? Hon ringde flera samtal från en telefonautomat.
Men varken lagkamrater, tränare eller klubbdirektören kunde komma med den förlösande frasen: ”Dios mio, han har bara glömt tiden, han är här.”
Till slut ringde hon polisen.
Am
