AV CLAS SVAHN Text: Clas Svahn Foto: Getty Images, Gunnar Bergbom/Lule-Bild, Gunnar Schalin/AFU, privat Skisser: AFU
MÖTE MED DET OKÄNDA
1967 var ett år med rader av intressanta observationer i Sverige och en av de märkligaste inträffade på Lövåsen i Vilhelmina. Först 30 år senare tog jag mig för att ringa observatörerna, samtal som visade sig mycket intressanta.
Det familjen Söderström fick uppleva denna vinternatt trotsar fortfarande alla förklaringar – även om det inte saknas förslag på sådana.
Makarna Erik och Elsa Söderström bodde tillsammans med sina fyra barn Lenny, 18, Mary-Ann, 16, Tommy, 14, och Margareta, 11, i ett kronotorp med nio tunnland mark som varit i släktens ägo sedan början av 1900-talet. Torpet var litet och trångt, alla barnen delade på ett rum medan Elsa och Erik sov i köket. Lövåsen ligger högt med utsikt över Vojmån, en älv som löper förbi gårdens norra sida, tre kilometer från närmaste granne.
Klockan var omkring halv ett på natten den 4 mars då Lenny och Tommy var på väg hem efter att ha varit på Almrots bilverkstad i Vilhelmina där de brukade hjälpa till med en del reparationer. De hade tankat och fyllt på glykol. Det var omkring 20 grader kallt och pappa Erik behövde bilen tidigt nästa morgon för att jobba i skogen.
Lenny Söderström, som var äldst, körde den mörkblå Volvo PV:n medan Tommy satt i passagerarsätet bredvid. När de korsade bron över Vojmån fick Tommy syn på ett stort föremål som han tyckte verkade sväva över älven.
– Ser du, det hänger något svart på himlen borta hos mor och far, ropade jag. Men Lenny brydde sig först inte om det så jag fortsatte att tjata, ”ser du inte, ser du inte!”, berättade han för mig när jag ringde upp.
De båda pojkarna svängde in på vägen som går upp mot gården, och nu kunde de båda se ett mörkt blågrått föremål hänga i luften på gårdens norra sida. Det starka norrskenet gjorde föremålet lätt att se och det verkade inte lysa av egen kraft.
Som ett streck
Skrämd av det okända på himlen sprang Tommy in i huset och väckte föräldrarna. Lenny, som var mera försiktig, satt kvar i bilen:
– Mamma, pappa, det hänger något konstigt i luften därute, ropade jag till pappa. Han låg och sov och vaknade när jag ropade åt honom. Men det var inte lätt att få honom att förstå vad det var vi s�
