Butiksmorden 1949 paret låg döda i sin klädesbutik

7 min läsning

Sommaren 1949 skakades Stockholm av ett bestialiskt dubbelmord. Butiksägaren Matilda Johansson hittades död bredvid sin fästman Chaim Seidel. Men tack vare gärningsmännens klumpiga misstag skulle utredningen bli kort.

Text: Andreas Jemn Foto: Polisen

Vänlighet blev deras död

Breven till Edward Kolodsky hjälpte polisen på rätt spår.
Många nyfikna samlades utanför butiken där brottet begåtts.

Året var 1949 och affärerna gick bra för flera av landets handlare. Därför var det märkligt att Matilda Johanssons klädbutik på Holländargatan i Stockholm varit stängd i fyra dagar. Det satt inte någon skylt på fönstret om att hon skulle vara bortrest.

Matilda tycktes ha försvunnit i tomma intet.

Grannarna konstaterade att det med all säkerhet var något som inte stod rätt till, och föreståndaren i en grannbutik ringde polisen.

Han sa som det var – ibland reste Matilda till sitt sommarställe i Roslagen, men då berättade hon alltid det för honom.

Snart anlände polisen till adressen.

Ryktet att ordningsmakten var på väg hade spridit sig och en liten men ganska snabbt växande folkmassa hade börjat samlas utanför butikens entré. Poliserna fick i det närmaste tränga sig fram mellan de nyfikna som hängde vid de båda skyltfönstren ut mot huvudgatan. De båda konstaplarna kunde konstatera att det verkade vara nersläckt i butiken.

Dörren var låst med det vanliga låset. Mannen som ringt polisen informerade om att Matilda alltid låste med ett hänglås när hon lämnade butiken. Det fanns inget hänglås på dörren nu.

Fruktansvärd odör

Polisen bestämde sig därför för att bryta upp dörren. I samma stund som dörren gav vika spred sig en fruktansvärd odör ut mot gatan, en stank som fick de nyfikna att backa undan. Poliserna blev genast varse vad som väntade när de klev in.

I den första delen av lokalen verkade allt vara i sin ordning. Det var först när de klev in i det bakre utrymmet mot kontoret som de såg Matilda. Hon låg död på golvet, knivhuggen till döds. Det var en fruktansvärd syn.

Vid den här tiden var Stockholm en tämligen lugn plats. Polisen på plats var inte van vid den fruktansvärda och blodiga brottsplatsen men gick vidare in på kontoret och tittade. Där fann de Matildas fästman Chaim med benen över en stol, även han hade huggits ihjäl.

Det rådde inget tvivel om att det rörde sig om mord.

Efter upptäckten skyndade en av poliserna sig till en brandpost för att larma stationen, medan hans kollega ställde sig på vakt vid dörren.

Det var inte svårt för folkmassan att förstå att något väldigt otäckt hade h