En ville hjälpa ryssarna att vinna mark i Sverige, en annan var ute efter att hämnas på sina kollegor och en tredje sålde ut sitt land till Polen. Enbom, Bergling och Ströberg har alla gått till historien.
TEXT: VERONICA TRAJKOVSKI MALHEDEN FOTO: TT, GETTY IMAGES, WIKIMEDIA COMMONS
Bodenspionen Fritiof Enbom, 1918–1974
Uppdragsgivare: GRU – den sovjetiska militära underrättelsetjänsten och NKVD – den sovjetiska säkerhetspolisen, föregångare till KGB. Yrke: Började som stationskarl, fortsatte som journalist på kommunistiska Norrskensflamman innan han blev packare. Spionage: Fritiof Enbom greps och dömdes till livstids fängelse för att ha planerat att organisera civilanställda kommunister ifall ryssarna skulle vara i behov av hjälp för att inta Bodens fästning. Detta efter att han på självaste julafton 1951 i ett berusat tillstånd berättat för paret som han hyrde rum av att han var ledare för en liga som spionerade för Sovjetunionen. Dock är sanningshalten i Enboms berättelse omtvistad. Det finns de som avfärdat Enbom som mytoman och drömmare.
Polisen som blev spion Stig Bergling, 1937–2015
Uppdragsgivare: GRU – den sovjetiska militära underrättelsetjänsten. Yrke: Började som polis vid Östermalms polisstation, gick vidare till säkerhetspolisens spaningsrotel och var senare förbindelseman vid försvarsstabens säkerhetsavdelning (Fst/Säk). Spionage: Stig Bergling sålde den 30 november 1973 en pärm med hemliga handlingar till den ryske militärattachén Alexander Nikiforov, som var GRU-officer. Pärmen innehöll en förteckning över Sveriges försvarsanläggningar som Bergling kopierat på Fst/Säk och gömt i sitt bankfack. Han greps 1979 för spionage åt dåvarande Sovjetunionen. Motivet? Hämnd på sina militärkollegor som han fann otrevliga. Han dömdes till livstids fängelse. Under en permission 1987 flydde Be
