I augusti 1973 blev fyra personer som jobbade på banken vid Norrmalmstorg tagna som gisslan och en stor polisinsats drogs igång. Men efter sex dagar var regeringens tålamod slut och polisen gick in i valvet. Världens tv-kameror var riktade mot Stockholm och när Janne Olsson och Clark Olofsson gav upp drog miljoner tv-tittare en lättnadens suck.
TEXT: ANDREAS JEMN FOTO: TT
Janne Olsson och Clark Olofsson blev kompisar på fängelset i Kalmar. Tillsammans drömde de om att rymma och ge sig ut på en rånturné över hela landet. Janne lyckades ta sig ut, vigt hoppade han över staketet och försvann. Ute i friheten försökte han flera gånger hjälpa Clark ut, med dynamit, stegar och segelbåtar. Men Clark var omöjlig att få ut. När han sedan skulle flyttas till Kumla var Janne tvungen att göra något drastiskt.
Klockan är tio på förmiddagen den 23 augusti när Janne, maskerad som terrorist, går in på banken i Stockholm. Han håller upp entrédörren för en äldre dam, ställer sig bredbent på golvet och skjuter en kulkärve mot marmortaket. Skräckslagna kunder och bankpersonal kastar sig ner på golvet med lock för öronen. Därefter tar han fyra gisslan – Kristin Enmark, Sven Säfström, Birgitta Lundblad och Elisabeth Oldgren – med sig till valvet.
Märkliga krav
Under tiden hade det tysta larmet gått. Den patrullerande polisen Ingemar Warpefelt befann sig vid banken och smyger in med draget vapen. Samtidigt sitter spanaren Morgan Rylander vid Sveavägen. När han blir varse vad som händer vid Kreditbanken så trycker han plattan i botten.
Framme vid torget rusar Morgan in på banken. Då hade hans kollega Ingemar redan försökt avväpna Janne Olsson, men den erfarne rånaren var utbildad på k-pist i det militära och sköt honom i handen.
Morgan smyger fram mot valvet och ropar på Janne, som vänder sig om snabbt. Den 26-årige Rylander, som har en liten bebis hemma, ställer sig i valvöppningen med uppsträckta händer. Janne tittar misstänksamt men släpper in honom. Under dramats första dag blir Morgan rånarens länk till yttervärlden, medan Stockholmspolisen belägrade banken.
Terroristens krav var lite märkliga, tyckte polisen. Tre miljoner kronor i kontanter och fri lejd var ingen överraskning. Men när mannen med k-pisten också krävde att Clark Olofsson skulle föras till honom så blev polisledningen förvirrad. Vad skulle en terrorist med en svensk ärkeförbrytare att skaffa, undrade de.
Inte heller statsminister Olof Palme kunde få klarhet i kravet
