Journalisten Anders Andersson var på plats utanför banken där gisslandramat ägde rum. Så här skrev han efter att dramat fått sin upplösning.
TEXT: ANDERS ANDERSSON FOTO: MATS EDMAN, TT, PRIVATA
Hans artikel ledde till
När jag var på Expressens kriminalredaktion i Stockholm kom det en augustidag 1973 larm på polisradion som vi ständigt lyssnade på – rån på Kreditbanken vid Norrmalms torg.
Det blev starten på 1970-talets mest händelserika nyhetsdagar. På lasarettet i Helsingborg låg kungen döende och under sex dygn utspelade sig det gastkramande Norrmalmstorgsdramat inför ögonen på landets tv-tittare. Rånaren Janne Olsson satt i bankvalvet med fyra banktjänstemän som gisslan. Han lyckades få polisen att ge honom yrkesförbrytaren Clark Olofsson till hjälp.
Jag och alla andra tillgängliga Expressenreportrar sattes in i bevakningen. Vi hyrde en stor del av hotell Stockholm som låg högst upp i byggnaden mitt emot banken. Därifrån dirigerade journalist Roland Aldeheim styrkorna med hjälp av stora walkie talkies, den tidens bärbara telefoner.
Runt torget låg polisens krypskyttar beredda att skjuta in i valvet och intill dem fotografer, en del med direktkontakt med tv:s extrasändningar. Vi reportrar hade jour dygnet runt för att dels med egna ögon iaktta vad som hände på torget och dels ringa runt till alla tänkbara poliser och åklagare som kunde tänkas vara inblandade.
Händelserna kom i portioner varje dag, uppradade som om allt var regisserat i ett kriminaldrama – fel person utpekad med namn och bild, polis skottskadad, telefonintervju med Clark Olofsson från bankvalvet, sprängda bankfack, ljudupptagning när en i gisslan ringde Olof Palme för att få hjälp, rykten om våldtäkter i bankvalvet, flyktbil parkerad utanför banken, tjut av betongborr för planerad gasatack, polisbilder där gisslan med gisslan i snaror på golvet …
Fyllde tidningen
Från polisens högkvarter i banklokalen kom polischefer med jämna mellanrum ut på torget för att hålla presskonferenser. Vi reportrar läste in rapporter hem till redaktionen där andra medarbetare sammanställde allt till artiklar som med dramatiska bilder fyllde halva tidningen under sex dagar.
När upplösningen närmade sig hade polisen monterat upp en läktare för pressen utanför bankentrén så att vi kunde få riktigt bra bilder. Vi reportrar fick varsin person i gisslan att bev
