Aktenskapets blomma

Restaurangen var en av de bättre i staden och maten var delikat. Hon hade verkligen försökt att äta sakta och njuta av varenda tugga. Hon motstod impulsen att slicka upp den sista gnuttan sås från tal

Hon sjönk ner i den stora blommiga fåtöljen och såg bort mot väggen där de just lyckats få upp de sista tavlorna. – Nu får det räcka för i kväll, pustade Björn och sjönk ner i den andra fåtöljen. Egen

Agnes stod vid fönstret och såg ut. Nu hade det snöat sedan i går kväll och visserligen såg både åkrarna och granskogen ut som ett vackert vykort, men det hon spanade efter var plogbilen. När snön vrä

Å sa tittade uppgivet ut över den nära 2 000 kvadratmeter stora tomten. Så här en dryg vecka in på det nya året såg den på sina ställen mest ut som en geggig sörja. Nog hade hon läst att höstlöven gär

Med ett litet stön lyfte Sabina händerna från datorns tangentbord och sjönk tillbaka mot soffans ryggstöd. Bredvid henne låg Bella och snarkade. Hon klappade ömt den lilla malteserns mjuka, vita päls.

Carina satte sig ner i pinnsoffan och glodde ut genom fönstret. Bara vitt, vitt, vitt så långt hon kunde se. Aldrig tidigare hade hon gett sig själv tid till det här, att göra ingenting. Hon hade aldr