Över en kopp kaffe

Harriet Persson var trött. Så in i döden trött. Axlarna värkte, knäna brann. Hon såg sig omkring med grusiga ögon. Noterade att nästan alla på bussen hade hörlurar i öronen. Som om de dinglande trådar

Den tilltagande vinden piskade utanför huset och det gamla äppelträdets knotiga grenar slog dovt mot fönsterrutan. Eva satt vid skrivbordet, drog en djup suck, loggade in på sitt Facebookkonto och vän

Cissis entusiasm var närmast gränslös när hon ställde ner transportburen mitt på vardagsrumsgolvet och öppnade luckan. Hennes älskade norska skogskatt skulle i godan ro få utforska det nya stället. –

Någon sa att åttio kommer att bli det nya femtio. Maggan ställde ner flyttkartongen på köksbordet innan hon fortsatte: – Jag är fyrtio och känner mig redan som nittio. Vad sägs om det? Hon vände ett r

Ediths röst darrade av vrede och hon skakade fortfarande när hon stod i köket och gjorde det sista, medan Jon lutade sig mot bordet med ett glas vin i handen. – Det kunde lika gärna ha stått i tidning

Morgondimman kom svepande över viken och dolde den gamla stenlagda bryggan. Hon kunde se en liten glimt av båten där den låg och skvalpade mot de gamla bildäcken som användes som dämpare. Klockan vara