Molly roos och de försvunna fickpengarna

Selma var borta. Spårlöst borta. Ingen hade sett henne sedan hon haft sin sista lektion. Hennes bästa vän, Josefine, hade sprungit i förväg till fritids och där hade Selma aldrig dykt upp. Pedagogerna

Ediths röst darrade av vrede och hon skakade fortfarande när hon stod i köket och gjorde det sista, medan Jon lutade sig mot bordet med ett glas vin i handen. – Det kunde lika gärna ha stått i tidning

Harriet Persson var trött. Så in i döden trött. Axlarna värkte, knäna brann. Hon såg sig omkring med grusiga ögon. Noterade att nästan alla på bussen hade hörlurar i öronen. Som om de dinglande trådar

Spåren av sommarens torka syntes fortfarande. Ända in i september var det varmare än normalt. Träd och buskar slokade och såg ut att tråna efter regn. I villaträdgårdarna gav sprinkleranordningar gräs

Kurscentret Sjögården var omgivet av skog på alla sidor, och när Annette efter avskedsmiddagen sista kvällen gick ut på terrassen för att svalka sig lite, njöt hon av anblicken av träd med gyllene löv

Margareta går en sväng genom den lilla svarta blockstugan. Hon kontrollerar fönstren. Allihop är utrustade med haspar. Några av dem sitter bara inte fast ordentligt. Det är egentligen inget som oroar