Herrgarden vid sundet de sista orden

När hon närmade sig Sveg hade snön lagt sig här och var. Det hade hon inte tagit med i beräkningen. Tur att bilen var bättre rustad än hon. Själv hade hon inga varma kläder. Inte ens ett par vantar. D

Några dagar senare hade Angelika fortfarande inte kommit över sitt misslyckade försök att agera privatdetektiv. Inte heller hade hon erkänt för Ladyn vad som hade hänt. Fast vad skulle hennes uppdrags

L ars stannade till i dörröppningen och tittade på förödelsen. Blicken for hit och dit och stannade till sist på ett par ben som stack fram under köksbordet. Han rusade dit och fann sin pappa ligga på

Vågorna kluckade mot relingen. Inte vänligt, men vagt hotfullt. En påminnelse om att om båten kantrade skulle vattnet svälja dem i ett svart, kallt nafs. Dimman klibbade fuktig mot kinderna för att se

Bussen tog sig målmedvetet genom en liten ort som sov. Hon kände igen den. En gång hade den varit navet i ett omgivande maskineri av småbruk och företag. Nu fungerade inte samhället så längre. Saker f

Margareta går en sväng genom den lilla svarta blockstugan. Hon kontrollerar fönstren. Allihop är utrustade med haspar. Några av dem sitter bara inte fast ordentligt. Det är egentligen inget som oroar