Vän ur det förflutna

Då tar jag lunch, sa jag när kunden med hundfoder med smakgaranti gått ut genom dörrarna. Jag böjde mig ner under disken och tryckte till skräppåsen innan jag knöt ihop den. – Absolut, svarade Anna oc

Ulrika hade slagit sig ner i soffan med en kopp kaffe och en roman av den senaste nobelpristagaren, hon tyckte att det var roligt att hålla sig ajour. Hon hade sett fram emot den här lugna stunden. I

Facebook är något jag använder för att hålla kontakten med släktingar, vänner och före detta arbetskamrater. Det har blivit viktigt sedan jag och min man Henrik flyttade 30 mil när vi fick nya och bät

Renée packar upp matvarorna. Hon har varit på City Gross och köpt det sista hon behöver. När William kommer hem imorgon kan han hänga in sin uniform i garderoben för sista gången. Inga fler flygningar

Olivias kortklippta huvud stack fram genom dörren till klädkammaren. Hon hade varit därinne och rumsterat om en bra stund. – Titta farmor, jag har hittat en skokartong med gamla foton här på hyllan! K

Viveka hade fastnat för gården första gången hon kom dit. Den rustika huslängan och den stora tomten som hörde till – allt var som gjort för hennes planer. Att gården hade rykte om sig att vara hemsök