Min blyghet straffade sig när pappa dog

Mina föräldrar gifte sig i början av 1930-talet. På tre år fick de två barn, Lars och Anna. Företaget pappa arbetade på gick i konkurs och han blev arbetslös. Han fick ta lite ströjobb som dök upp. De

Visst hade det funnits lite pengar på banken och huset var ju värt en del, men nog hade de trott att moster Ingrid skulle ha lämnat mer efter sig. Morbror Nils-Erik hade varit en förmögen man på sin t

Jag växte upp i ett fint hus i utkanten av Jönköping. Mina föräldrar var kanske inte rika, men hade det gott ställt. Båda jobbade på samma bank och mamma blev så småningom chef, vilket innebar att hon

Jag gillade min granne Elin och det skar i mitt hjärta när hennes söner ignorerade sin mamma. Jag försökte hjälpa till så gott jag kunde, men när Elin blev änka och skulle sälja sitt hus och de två sö

Pappa och jag hade en komplicerad relation under min uppväxt. Jag ville gå min egen väg och vi bråkade ofta. I grunden var jag väldigt självupptagen, något som förstärktes när jag gifte mig och fick t

Min barndom var full av oro och otrygghet, jag kände mig varken värdesatt eller älskad. I de termerna tänkte jag förstås inte då, för sådana ord använder inte barn. Det är något jag insett som vuxen.